Svenska riksdagsgruppens finansmotioner

28.09.2012 kl. 15:33
Svenska riksdagsgruppen har på grund av det osäkra ekonomiska läget varit återhållsam med sina finansmotioner i år, och också flera nedskärningsförslag har gjorts. Underfinansieringen av vägunderhållet och viktiga organisationer, anslag som kan förbättra sysselsättningen och miljön samt utsatta grupper har ändå prioriterats.Gruppordförande Mikaela Nylander föreslår anslag för Skärgårdsvägen i Borgå och grundförbättring av Lovisa–Lahtis-banan, men också ökade anslag för arbetet mot våld mot kvinnor och för psykvård av barn och unga.
Thomas Blomqvist äskar tilläggsanslag för basväghållningen i Nyland, med tonvikt på lättrafikleder, och anslag för att förbättra riksväg 25 Hangö–Mäntsälä. Både han och Nylander vill slutföra beläggningen av Labbyvägen–Hindersbyvägen, Blomqvist vill också belägga Påvalsbyvägen–Hommansbyvägen. Han vill också iståndsätta byggnader vid Strömfors bruk, och öka anslagen för landsbygdsrådgivning.Riksdagsledamot Christina Gestrin vill ha större anslag för reduceringsfiske, för yrkesfiskarförbundet och för folktinget, som hon är ordförande för.

Lars Erik Gästgivars har lämnat in bara en budgetmotion, i vilken han yrkar på anslag för att förlänga vägplanen Hemstrand–Stormossen fram till Kyro älv och för en rondell i Kvevlax.

Ålands ledamot Elisabeth Nauclér har lämnat in en budgetmotion som föreslår symboliska 100 till för bistånd. Hennes avsikt är att fästa uppmärksamhet vid att Finland riskerar att halka efter med den också i regeringsprogrammet utlovade höjningen av biståndet till 0,7 procent av BNP år 2015. Då anslagen nu fryses på årets nivå betyder det att det åren 2014 och 2015 skulle behövas 150 miljoner till per år för att målet ska uppnås.

Mats Nylund vill reservera pengar för ett serviceprogram för landsbygden för att garantera tillgången på tjänster i hela landet. Nylund vill också förbättra trafiksäkerheten på flygfältsvägen i Kronoby och anlägga en lättrafikled mellan Lövö och Sandsund i Pedersöre. Nylund vill också ha anslag för byaverksamhet, för att kartera sura sulfatjordar, för utvecklande av grönsaksnäringen och för att främja konsumtionen av frukt och grönsaker i skolorna.

Astrid Thors har både tilläggsäskanden och föreslagna nedskärningar bland sina motioner. Hon efterlyser en budgetskrivning som skulle stöda planeringen av ett nytt barnsjukhus i Helsingfors. Vidare yrkar hon på att Senatsfastigheter skall avstå från en del av sin vinst, så att universitetens och vissa andra institutioners läge kunde underlättas. Hon vill öka anslagen för att integrera invandrare och till människorättscentret.  Thors föreslår också nedskärningar för cirka 20 miljoner, på bland annat de så kallade produktivitetspengarna och projektunderstöd inom social- och hälsovården, eftersom stora reformer nu kommer att kräva uppmärksamheten i kommunerna.

Riksdagsledamot Stefan Wallin debuterar som budgetmotionär, eftersom han under sina år i riksdagen hittills har varit minister. Han föreslår nu en höjning av spöfiskeavgiften, från vilka medlen går till att vårda fiskevatten och fiskestammarna. Som Åbolands riksdagsledamot yrkar han också på en lätt trafikled mellan Kulla och Släts byar i Kimitoön, liksom en mellan Prostvik och Kyrkbacken i Nagu, Pargas. Han vill också utveckla småbåtsfarleder i Kimitoöns skärgård. Wallin vill också minska anslaget för Institutet för hälsa och välfärd, eftersom en del av dess uppgifter har överförts till andra myndigheter.

Som minister han Anna-Maja Henriksson inte inlämnat finansmotioner.

Som en av grupperna som är representerade i regeringen har Svenska riksdagsgruppen en reell möjlighet att få en del av dessa budgetmotioner beaktade i riksdagens budgetbehandling.

SFP

Gruppanföranden

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00