Svenska riksdagsgruppens finansmotioner

28.09.2012 kl. 15:33

Svenska riksdagsgruppen har på grund av det osäkra ekonomiska läget varit återhållsam med sina finansmotioner i år, och också flera nedskärningsförslag har gjorts. Underfinansieringen av vägunderhållet och viktiga organisationer, anslag som kan förbättra sysselsättningen och miljön samt utsatta grupper har ändå prioriterats.Gruppordförande Mikaela Nylander föreslår anslag för Skärgårdsvägen i Borgå och grundförbättring av Lovisa–Lahtis-banan, men också ökade anslag för arbetet mot våld mot kvinnor och för psykvård av barn och unga.

Thomas Blomqvist äskar tilläggsanslag för basväghållningen i Nyland, med tonvikt på lättrafikleder, och anslag för att förbättra riksväg 25 Hangö–Mäntsälä. Både han och Nylander vill slutföra beläggningen av Labbyvägen–Hindersbyvägen, Blomqvist vill också belägga Påvalsbyvägen–Hommansbyvägen. Han vill också iståndsätta byggnader vid Strömfors bruk, och öka anslagen för landsbygdsrådgivning.Riksdagsledamot Christina Gestrin vill ha större anslag för reduceringsfiske, för yrkesfiskarförbundet och för folktinget, som hon är ordförande för.

Lars Erik Gästgivars har lämnat in bara en budgetmotion, i vilken han yrkar på anslag för att förlänga vägplanen Hemstrand–Stormossen fram till Kyro älv och för en rondell i Kvevlax.

Ålands ledamot Elisabeth Nauclér har lämnat in en budgetmotion som föreslår symboliska 100 till för bistånd. Hennes avsikt är att fästa uppmärksamhet vid att Finland riskerar att halka efter med den också i regeringsprogrammet utlovade höjningen av biståndet till 0,7 procent av BNP år 2015. Då anslagen nu fryses på årets nivå betyder det att det åren 2014 och 2015 skulle behövas 150 miljoner till per år för att målet ska uppnås.

Mats Nylund vill reservera pengar för ett serviceprogram för landsbygden för att garantera tillgången på tjänster i hela landet. Nylund vill också förbättra trafiksäkerheten på flygfältsvägen i Kronoby och anlägga en lättrafikled mellan Lövö och Sandsund i Pedersöre. Nylund vill också ha anslag för byaverksamhet, för att kartera sura sulfatjordar, för utvecklande av grönsaksnäringen och för att främja konsumtionen av frukt och grönsaker i skolorna.

Astrid Thors har både tilläggsäskanden och föreslagna nedskärningar bland sina motioner. Hon efterlyser en budgetskrivning som skulle stöda planeringen av ett nytt barnsjukhus i Helsingfors. Vidare yrkar hon på att Senatsfastigheter skall avstå från en del av sin vinst, så att universitetens och vissa andra institutioners läge kunde underlättas. Hon vill öka anslagen för att integrera invandrare och till människorättscentret. Thors föreslår också nedskärningar för cirka 20 miljoner, på bland annat de så kallade produktivitetspengarna och projektunderstöd inom social- och hälsovården, eftersom stora reformer nu kommer att kräva uppmärksamheten i kommunerna.

Riksdagsledamot Stefan Wallin debuterar som budgetmotionär, eftersom han under sina år i riksdagen hittills har varit minister. Han föreslår nu en höjning av spöfiskeavgiften, från vilka medlen går till att vårda fiskevatten och fiskestammarna. Som Åbolands riksdagsledamot yrkar han också på en lätt trafikled mellan Kulla och Släts byar i Kimitoön, liksom en mellan Prostvik och Kyrkbacken i Nagu, Pargas. Han vill också utveckla småbåtsfarleder i Kimitoöns skärgård. Wallin vill också minska anslaget för Institutet för hälsa och välfärd, eftersom en del av dess uppgifter har överförts till andra myndigheter.

Som minister han Anna-Maja Henriksson inte inlämnat finansmotioner.

Som en av grupperna som är representerade i regeringen har Svenska riksdagsgruppen en reell möjlighet att få en del av dessa budgetmotioner beaktade i riksdagens budgetbehandling.

SFP

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.

10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.

15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.

26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.

14.10.2008 kl. 15:15