Interpellationen om kommunreformen och tryggad närservice

03.10.2012 kl. 15:00
Svenska riksdagsgruppens ordförande Mikaela Nylanders gruppanförande 3/10 2012 i debatten om interpellationen om kommunreformen och tryggad närservice.
Ärade talman,
Sannfinländarna baserar sin interpellation på antagandet att regeringen tänker dölja sina avsikter genom att vänta till efter kommunalvalet med att publicera sina förslag till ny kommunstrukturlag och nya strukturer för social- och hälsovården.

Som av regeringens svar framgår, stämmer detta antagande inte. Inom kort kommer regeringens utkast till ny kommunstrukturlag att publiceras, och sändas till kommunerna för utlåtande. Samtidigt kommer också regeringens syn på strukturreformen i social- och hälsovården att göras allmänt bekant.

Därmed faller själva grunden för interpellationen, och för dess bara illa dolda försök att skrämma upp väljarna inför kommunalvalet om några veckor. Regeringen ämnar spela med öppna kort, och hoppas att oppositionen gör det samma.

När ska man diskutera en så stor sak som kommunreformen och social- och hälsovårdens strukturer om inte inför ett kommunalval? Medborgarna bör få säga sitt om vilken service de vill ha, och sedan är det politikernas sak att hitta de strukturer som behövs för att tillhandahålla den servicen. De som väljs till kommunernas fullmäktige den 28 oktober är i nyckelställning då beslut ska fattas om kommunernas och servicens framtid.

Ärade talman,
De som vittnar om att kommunernas ekonomiska villkor inte har något alls med kommunstrukturen och kommunernas storlek att göra baserar sina konstateranden på det förgångna och på sin höjd på dagsläget.  Därmed blir slutsatserna lätt förhastade.

Svenska riksdagsgruppen anser att vi måste blicka framåt, och då inte bara en kommunal mandatperiod, utan betydligt längre än så. Vissa utmaningar är obönhörliga. Att vi lever längre är en god nyhet. Men då befolkningen åldras, betyder det att färre i arbetsför ålder ska ta hand om allt fler som behöver vård och omsorg. Servicebehovet ökar alltså. Samtidigt kommer det att råda brist på arbetskraft, inte minst i de vårdbranscher där det ökande servicebehovet kommer att vara som störst.

Den förändrade åldersstrukturen kommer också att vara en stor utmaning för den offentliga ekonomin, och det gäller ju både staten och kommunerna.

De här utmaningarna klarar vi inte med hjälp av en Impivaara- eller bembölingsattityd, enligt vilken vi inte behöver göra någonting eftersom allt hittills om inte varit bra, så åtminstone ordnat sig.

Ärade talman,
Kommunerna måste se över sitt sätt att producera service på, och vara beredda till nytänkande för att säkra effektiviteten. De måste också kunna konkurrera om arbetskraften, så att den inte i växande utsträckning söker sig till den privata sektorn.

Det här förutsätter att kommunerna är tillräckligt starka, till sitt befolkningsunderlag och sin ekonomiska bas. Sedan kan dessa starka primärkommuner ändå vara väldigt olika till både storlek, geografisk utsträckning och karaktär. Från början har det fastslagits att tre faktorer kan utgöra motiv för undantag från – märk väl – inte hela reformen, men nog de exakta kriterierna. Dessa tre faktorer är långa avstånd, skärgårdsförhållanden och språkförhållanden.

Svenska riksdagsgruppen vill understryka dessa tre faktorer, och bland dem inte minst den språkliga. Men återigen: inte heller språkförhållandena kan undanta vissa kommuner från att alls utreda och sedan som ett resultat av utredningen acceptera en reform av kommungränserna, utan bara undanta dem från vissa av de exakta kriterierna. Frågan är inte om utan hur reformen genomförs, så att den språkliga servicen för bägge språkgrupperna kan tryggas. Märk att detta kan gälla finska minoriteter lika väl som svenska.

I själva verket har de tvåspråkiga kustområdena varit en föregångare då det gäller att reformera kommunstrukturen. Utan att gå längre bakåt i tiden kan de nya storkommunerna Pargas, Kimitoön, Raseborg, Lovisa och Vörå nämnas som exempel på kommunreformer från de allra senaste åren. Och reformerna kommer att gå vidare.

Ärade talman,
Från regeringen och även från detta hus går nu ett upprop till alla landets kommuner om att utreda vilka strukturreformer som behövs för att trygga servicen även i framtiden. Bollen ligger hos de självstyrda kommunerna, som helst borde utreda olika alternativ bland vilka de sedan kan välja det som passar bäst. Bara så kan kommuninvånarna ta ställning, vid behov genom kommunala folkomröstningar.

Svenska riksdagsgruppen betonar att två honnörsord framför andra bör vägleda oss i den förestående reformen: solidaritet och respekt. Nu behövs solidaritet inte bara mellan svaga och starka kommuner, utan framför allt med de medborgare som, om inget görs, riskerar att få sin service försämrad. Och nu behövs respekt, inte bara för kommunernas självstyre och folkopinionen, utan framför allt för de enskilda medborgarna och deras behov. Servicen är och förblir viktigare än kommungränserna.

Svenska riksdagsgruppen har fortsatt förtroende för regeringen.
Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00