Gruppanförande vid riksdagens jubileumsplenum 5.12.2012

07.12.2012 kl. 09:55
Svenska riksdagsgruppens ordförande Mikaela nylanders gruppanförande vid riksdagens jubileumsplenum inför Finlands 95. självständighetsdag.

Ni ville ej kriget. Ni älskade freden, arbetet och framåtskridandet. Men kampen blev Er påtvingad och i den har Ni uträttat storverk som för sekler framåt skola stråla på hävdens blad.

– Så skrev överbefälhavaren Carl Gustaf Mannerheim i sin kända dagorder efter vinterkrigets slut vårvintern 1940.Då vi i morgon firar republiken Finlands 95 självständighetsdag vill vi hedra alla dem som genom dessa decennier har tryggat denna självständighet. Förvisso hade Finland under krigen kloka ledare och en skicklig överbefälhavare. Men det verkliga grovarbetet utfördes av dem som vid fronterna – också hemmafronten – skyddade fosterlandet mot angreppen.

Det allra största offer en människa kan ge för sitt land är själva livet. Dem som stupade i våra krig hedrar vi bäst genom att se till att också kommande generationer minns deras ovärderliga insats och offer. Och genom att ta väl hand om dem som blev krigsänkor eller faderlösa och ibland moderlösa, nu då de har uppnått en högre ålder.

Ett ofantligt offer gjorde också de som sårades i krigen. Alltför många av dem har varje dag, år efter år, i decennium efter decennium, lidit av sina skador. Dagens beslut här i riksdagen syftar till att räcka dem en hand så länge den handen kan nå fram.

Alla våra krigsveteraner är värda samma handräckning. Riksdagen har också kommit överens om att märkbart höja också budgetanslagen för rehabilitering av våra krigsveteraner. Vi måste kunna medge att denna handräckning kommer sent, men vår förhoppning är att den ska visa vår höga uppskattning och vår djupa vördnad.

Ärade talman, ärade krigsveteraner!

Samma generation som försvarade vårt land under krigen återuppbyggde också landet efter krigen, och lade grunden till dagens välfärdssamhälle. Vi kan bara beundra insatsen.

Våra krigsveteraner lade också grunden för den alltjämt höga försvarsviljan i vårt land, och traditionsföreningarna bär den fanan vidare. Så sent som i förra veckan bekräftade försvarsinformationens årliga kartläggning hur hög viljan att försvara fosterlandet är.

Ni krigsveteraner avlade i tiderna ert eldprov i försvarsvilja – och försvarsförmåga. Fosterlandet och alla kommande generationer står i djup och evig tacksamhetsskuld till er.

Med marskalk Mannerheims ord: När en gång detta krigs historia skrives skall världen se vilka bragder Ni utfört! – Denna historia har nu skrivits.
Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00