Haglund kritiskt till förhastade steg i terminsavgiftsfrågan

12.01.2013 kl. 09:03
En aktuell lagmotion med över 100 undertecknare i riksdagen vill göra det möjligt för universitet och högskolor att uppbära terminsavgifter för studerande som kommer från länder utanför EU- och EES-området. Svenska folkpartiets ordförande Carl Haglund ställer sig kritisk till förhastade steg som förändrar den långa traditionen av avgiftsfri utbildning i Finland.

Sedan år 2010 har ett antal högskolor tagit i bruk avgifter för högre högskoleexamina. Haglund anser att erfarenheterna från det redan pågående försöket med terminsavgifter är tvetydiga. Antalet studerande som deltagit i de avgiftsbelagda programmen har varit litet och den enda slutsatsen som kan dras är att avgifterna sänker på antalet studerande från utlandet. Det här framgår av den mellanrapport som undervisnings- och kulturministeriet låtit göra.

Haglund påminner om att Finland i framtiden behöver mera arbetskraft från utlandet. Redan idag stannar cirka 70 procent av de utlänningar, som studerar i Finland, kvar efter avlagd examen.

- Den här siffran måste anses vara bra och visar på att förhastade slutsatser i frågan om avgifter inte är klokt, konstaterar Haglund.

De åtgärder som lagmotionen föreslår har redan vidtagits i Sverige och Danmark. I våra grannländer har resultatet varit att antalet utländska studerande har minskat drastiskt.

- Vi ska inte riskera att skrämma bort utländska studerande som är absolut nödvändiga för Finlands konkurrenskraft. Vi behöver kunniga utlänningar i vårt land, säger Haglund. Spontant kan man tycka att det är bra att ta betalt men samtidigt gläds vi åt unga finländare som kan studera gratis utomlands. Vi bör inse att en isolerande politik kan stå oss dyrt på sikt.

SFP

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00