Aktuellt

Uttalande från midvintermötet i Hyvinge 4.2 2013

04.02.2013 kl. 15:00

Kunde kommunfusioner i norra Nyland stärka de svenskspråkigas ställning i regionen? Den frågan ställer Svenska riksdagsgruppen i ett uttalande från sitt midvintermöte i Hyvinge på måndagen. De procentuella andelarna svenskspråkiga är för låga för att någon kommun skulle kunna bli tvåspråkig, men de absoluta talen har också stor vikt.

Riksdagsgruppen påpekar att det bor nästan 3 000 svenskspråkiga i regionen: över 600 i Tusby, cirka 500 i Vichtis och Nurmijärvi, närmare 400 i Hyvinge, Kervo och Träskända, och närmare 200 i Mäntsälä. Det blir ett totalantal i samma klass som de svenskspråkiga i Ingå eller Grankulla, och dubbelt så många som i det fortsatt frivilligt tvåspråkiga Lojo.

Kommunfusioner i den nordnyländska regionen kunde skapa större kritiska massor av svenskspråkiga, och därmed bädda för en bättre svensk service, men kommunerna avgör själva hur de vill ha det. Samtliga har ett befolkningstal på över 20 000, så de fyller också var för sig det minimikrav som har uppställts, påpekar Svenska riksdagsgruppen.

Men då utredningar om en kommunreform och en metropolförvaltning görs, bör de omfatta en kartläggning av möjligheterna att även över kommungränserna erbjuda svensk service. De svenska daghemmen och skolorna i regionen är ytterst värdefulla som närservice för de svenskspråkiga.

Tilläggsuppgifter: ordf. Mikaela Nylander, 050-5113029
gen.sekr. Björn Månsson, 040-5450470

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.

26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.

28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.

14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.

07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.

09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.

13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.

30.11.2005 kl. 00:00