Uttalande från midvintermötet i Hyvinge 4.2 2013

05.02.2013 kl. 10:21
I kommunreformen bör beaktas att det bor nästan 3 000 svenskspråkiga i regionen.
Kunde kommunfusioner i norra Nyland stärka de svenskspråkigas ställning i regionen? Den frågan ställer Svenska riksdagsgruppen i ett uttalande från sitt midvintermöte i Hyvinge på måndagen. De procentuella andelarna svenskspråkiga är för låga för att någon kommun skulle kunna bli tvåspråkig, men de absoluta talen har också stor vikt.

Riksdagsgruppen påpekar att det bor nästan 3 000 svenskspråkiga i regionen: över 600 i Tusby, cirka 500 i Vichtis och Nurmijärvi, närmare 400 i Hyvinge, Kervo och Träskända, och närmare 200 i Mäntsälä. Det blir ett totalantal i samma klass som de svenskspråkiga i Ingå eller Grankulla, och dubbelt så många som i det fortsatt frivilligt tvåspråkiga Lojo.

Kommunfusioner i den nordnyländska regionen kunde skapa större kritiska massor av svenskspråkiga, och därmed bädda för en bättre svensk service, men kommunerna avgör själva hur de vill ha det. Samtliga har ett befolkningstal på över 20 000, så de fyller också var för sig det minimikrav som har uppställts, påpekar Svenska riksdagsgruppen.

Men då utredningar om en kommunreform och en metropolförvaltning görs, bör de omfatta en kartläggning av möjligheterna att även över kommungränserna erbjuda svensk service. De svenska daghemmen och skolorna i regionen är ytterst värdefulla som närservice för de svenskspråkiga.

Tilläggsuppgifter: ordf. Mikaela Nylander, 050-5113029
                              gen.sekr. Björn Månsson, 040-5450470

 

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00