Uttalande från midvintermötet i Hyvinge 4.2 2013

05.02.2013 kl. 10:21

I kommunreformen bör beaktas att det bor nästan 3 000 svenskspråkiga i regionen.

Kunde kommunfusioner i norra Nyland stärka de svenskspråkigas ställning i regionen? Den frågan ställer Svenska riksdagsgruppen i ett uttalande från sitt midvintermöte i Hyvinge på måndagen. De procentuella andelarna svenskspråkiga är för låga för att någon kommun skulle kunna bli tvåspråkig, men de absoluta talen har också stor vikt.

Riksdagsgruppen påpekar att det bor nästan 3 000 svenskspråkiga i regionen: över 600 i Tusby, cirka 500 i Vichtis och Nurmijärvi, närmare 400 i Hyvinge, Kervo och Träskända, och närmare 200 i Mäntsälä. Det blir ett totalantal i samma klass som de svenskspråkiga i Ingå eller Grankulla, och dubbelt så många som i det fortsatt frivilligt tvåspråkiga Lojo.

Kommunfusioner i den nordnyländska regionen kunde skapa större kritiska massor av svenskspråkiga, och därmed bädda för en bättre svensk service, men kommunerna avgör själva hur de vill ha det. Samtliga har ett befolkningstal på över 20 000, så de fyller också var för sig det minimikrav som har uppställts, påpekar Svenska riksdagsgruppen.

Men då utredningar om en kommunreform och en metropolförvaltning görs, bör de omfatta en kartläggning av möjligheterna att även över kommungränserna erbjuda svensk service. De svenska daghemmen och skolorna i regionen är ytterst värdefulla som närservice för de svenskspråkiga.

Tilläggsuppgifter: ordf. Mikaela Nylander, 050-5113029
gen.sekr. Björn Månsson, 040-5450470

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.

25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande

11.03.2008 kl. 14:55

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.

11.03.2008 kl. 15:15

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.

13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.

12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.

17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.

05.12.2007 kl. 14:45