Gestrin: Vi borde komma vidare med försvars- och säkerhetspolitiken

06.02.2013 kl. 17:54
Enligt riksdagsledamot Christina Gestrin (SFP) innehåller statsrådets redogörelse inte några stora överraskningar, men den inger en känsla av att man går som katten kring het gröt. Å ena sidan upprepas den kända doktrinen om militär alliansfrihet och betydelsen av den allmänna värnplikten. Å andra sidan säger statsrådet att Finland inte ensamt i framtiden klarar av försvaret av vårt land.
- Vi borde komma vidare med planeringen av hur vårt samarbete med strategiska samarbetsparter ska utvecklas, säger Gestrin.

De senaste veckorna har diskussionen, om Finlands och Sveriges försvarssamarbete, oftast fått ett positivt mottagande av dem som kommenterat frågan.

- Sverige och Finland står nu i en situation där båda länderna konstaterar att de är beroende av stöd och samarbete för att upprätthålla sin försvarsförmåga. Norden är för oss den naturligaste samarbetsparten medan EU under en obestämd framtid är en osäker säkerhetspolitisk kraft, säger Gestrin.

21 av 27 EU-länder är redan medlemmar av NATO och delar därför inte Finlands och Sveriges brådska beträffande ett fördjupat säkerhets- och försvarspolitiskt samarbete. Experter säger att det nordiska säkerhetssamarbetet är ett viktigt steg vidare, men inte tillräckligt.

- Finlands goda och vänskapliga relationer till Ryssland inom olika samhällssektorer skall vi värna om. Vi har ett gemensamt hav och gemensamma målsättningar om att upprätthålla fred och säkerhet i Östersjöregionen. Ett positivt tecken är planerna på att steg för steg luckra upp visumtvånget mellan Ryssland och Finland. Samtidigt noterar vi att Ryssland håller på att modernisera och förstärka sin militära kapacitet. Ryssland vill tydligt befästa sin position som stormakt i världen genom en mäktig försvarsförmåga, fortsätter Gestrin.

- I väntan på ett eventuellt medlemskap i NATO bör vi utveckla och fördjupa det nordiska samarbetet med ett avtal länderna emellan. Endast genom detta kan vi försäkra oss om att samarbetet fungerar också vid en eventuell kris, sammanfattar Gestrin.
SFP

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00