Gestrin: Vi borde komma vidare med försvars- och säkerhetspolitiken

06.02.2013 kl. 17:54
Enligt riksdagsledamot Christina Gestrin (SFP) innehåller statsrådets redogörelse inte några stora överraskningar, men den inger en känsla av att man går som katten kring het gröt. Å ena sidan upprepas den kända doktrinen om militär alliansfrihet och betydelsen av den allmänna värnplikten. Å andra sidan säger statsrådet att Finland inte ensamt i framtiden klarar av försvaret av vårt land.
- Vi borde komma vidare med planeringen av hur vårt samarbete med strategiska samarbetsparter ska utvecklas, säger Gestrin.

De senaste veckorna har diskussionen, om Finlands och Sveriges försvarssamarbete, oftast fått ett positivt mottagande av dem som kommenterat frågan.

- Sverige och Finland står nu i en situation där båda länderna konstaterar att de är beroende av stöd och samarbete för att upprätthålla sin försvarsförmåga. Norden är för oss den naturligaste samarbetsparten medan EU under en obestämd framtid är en osäker säkerhetspolitisk kraft, säger Gestrin.

21 av 27 EU-länder är redan medlemmar av NATO och delar därför inte Finlands och Sveriges brådska beträffande ett fördjupat säkerhets- och försvarspolitiskt samarbete. Experter säger att det nordiska säkerhetssamarbetet är ett viktigt steg vidare, men inte tillräckligt.

- Finlands goda och vänskapliga relationer till Ryssland inom olika samhällssektorer skall vi värna om. Vi har ett gemensamt hav och gemensamma målsättningar om att upprätthålla fred och säkerhet i Östersjöregionen. Ett positivt tecken är planerna på att steg för steg luckra upp visumtvånget mellan Ryssland och Finland. Samtidigt noterar vi att Ryssland håller på att modernisera och förstärka sin militära kapacitet. Ryssland vill tydligt befästa sin position som stormakt i världen genom en mäktig försvarsförmåga, fortsätter Gestrin.

- I väntan på ett eventuellt medlemskap i NATO bör vi utveckla och fördjupa det nordiska samarbetet med ett avtal länderna emellan. Endast genom detta kan vi försäkra oss om att samarbetet fungerar också vid en eventuell kris, sammanfattar Gestrin.
SFP

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35