Nu behövs den goda viljan

12.02.2013 kl. 08:14
Riksmötet öppnades förra veckans tisdag, och riksdagen kan se fram emot en arbetsdryg vår. Det kommer inte att bli lätt, men med god vilja kan vi komma långt. Det gäller att trygga välfärds Finlands framtid.

Ekonomin kommer att vara samtalsämne nummer ett. Vi vet att vi inte har råd att fortsätta skuldsätta oss, i den grad vi gjort de senaste åren. Det skulle vara synnerligen oansvarslöst mot dagens barn och unga. Vi vet också att vi i svåra stunder brukar hitta kraften att ena oss och klara av också svåra beslut. Det har vi gjort förut och det behöver vi göra nu. Samtidigt måste vi vinnlägga oss om, att de beslut vi fattar är sådana att de som har det sämst ställt inte drabbas. Det sociala samvetet skall finnas med i beslutsfattandet!

 

Vi har också många goda starka byggstenar att luta tillbaka på. Vårt skolsystem anses vara ett av de bästa i världen, om inte det bästa. Och en utbildad befolkning är naturligtvis en stor konkurrensfördel för vilket land som helst. Därför skall vi fortsätta satsa på skolan och på utbildningen. Därför är också ungdomsgarantin som nu trädde ikraft från årets början så viktig. Men samtidigt behöver vi naturligtvis ha beredskap att se om våra hus, så att vi utbildar våra unga till yrken där det kommer att finnas jobb i framtiden. Att den finlandssvenska skolan och våra utbildningsenheter har en alldeles särskilt viktig roll, för vår kultur och identitet och för landets fortsatta tvåspråkighet är givet. Därför är det också vårt ansvar att agera så, att vi på lång sikt kan trygga en kvalitativ gymnasie- yrkes och yrkeshögskoleutbildning på svenska i våra regioner, som beaktar de regionala särdragen och arbetskraftsbehoven.

 

I Österbotten går det relativt bra just nu. Pälsnäringen skördar i form av goda auktionspriser, exportföretagen och energisektorn sysselsätter och på vissa områden finns det t.o.m. arbetskraftsbrist. Men så ser det inte ut i hela landet, och också i Österbotten har vi vår strukturella arbetslöshet, som vi har svårt att råda bot på. Här måste vi hitta nya grepp.

 

Det är helt klart, att arbetsmarknadsparterna också sitter i en nyckelposition nu, då det gäller att hitta de åtgärder, som på sikt behövs för att vi skall råda bot på det vi kallar hållbarhetsunderskottet. I klar text betyder det, att vi behöver lösningar som gör att vi jobbar längre. Studietiderna måste förkortas och så borde vi inse, att då medellivslängden hela tiden stiger, kan inte den faktiska pensionsåldern stampa på stället. Flexibilitet i arbetslivet, inte bara under den tid man har små barn utan också då man blir äldre, behövs. Och så behöver vi ett sporrande system för dem som söker arbete. Här kunde vi lära av tex Danmark, som lyckats rätt väl med sin jobbpolitik ! Vi behöver aktiverande system, inte passiverande!

 

Till våra goda bärande hörnstenar, hör också hela vårt rättssystem, vår demokrati och vårt öppna samhälle, som bygger på respekt för individen. En omutbar polis, åklagar- och domarkår och ett fungerande rättsväsende som bygger på rättsstatsprincipen är ingen självklarhet i många av världens länder. Därför skall vi vara måna om att slå vakt om dessa viktiga fundament. För de facto är det så, att ett fungerande rättsväsende också utgör en stark konkurrensfördel för ett land. För att inte tala om vilken betydelse det har för hela samhällsfreden och för individens trygghet.

 

Anna-Maja Henriksson

Justitieminister, viceordförande, SFP

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00