Gruppanförande om butikernas öppettider 20.2 2013

20.02.2013 kl. 15:00
Riksdagsledamot Lars Erik Gästgivars.

Då butikernas öppettider liberaliserades 2009 förutsatte riksdagen att regeringen inom tre år avger en redogörelse för vilka effekterna blev i ett tiotal uppräknade avseenden. Det måste kunna sägas rent ut att den redogörelse som nu föreligger i några avseenden är en lätt besvikelse. Några av de centrala effekterna har egentligen inte utretts alls.
SVENSKA RIKSDAGSGRUPPEN
gruppanförande i remissdebatten om statsrådets redogörelse om butikernas öppettider
20.2.2013, riksdagsledamot Lars Erik Gästgivars

Ärade talman,
Då butikernas öppettider liberaliserades 2009 förutsatte riksdagen att regeringen inom tre år avger en redogörelse för vilka effekterna blev i ett tiotal uppräknade avseenden. Det måste kunna sägas rent ut att den redogörelse som nu föreligger i några avseenden är en lätt besvikelse. Några av de centrala effekterna har egentligen inte utretts alls.

Det gäller enligt Svenska riksdagsgruppen särskilt inverkningarna på detaljhandelns struktur och konkurrensen mellan mindre och större affärer. Men det ska medges att det naturligtvis är svårt att bedöma vilka effekter just öppettiderna har haft i det avseendet, jämfört med andra faktorer – såsom den bristfälliga konkurrensen i dagligvaruhandeln.

Lite kritisk kan man också vara till det faktum att redogörelsen mestadels är baserad på utredningar som parterna själva har gjort, alltså å ena sidan handelns och företagens egna organisationer och å andra sidan de affärsanställdas fackförbund. Risken finns alltid att sådana utredningar har styrts av respektive intressen.

Ärade talman,
Intressant nog verkar de negativa effekterna av de nya friare öppettiderna vara större än de positiva. Det gäller särskilt söndagsöppethållningen för specialaffärernas del. Den har enligt den egna branschorganisationen varit olönsam för över hälften av affärerna, och den andelen är ännu större i köpcentra. En tredjedel av företagarna har inte möjlighet att hålla ledigt ens en dag i veckan.

De affärsanställda är för sin del missnöjda med att det har blivit svårare att förena arbete och familjeliv, med att säkerheten i arbetet har försämrats och med att arbetsresorna försvårats då de sker på sena kvällar och söndagar. Barndagvårdstjänsterna har inte heller utvecklats i den takt de nya öppettiderna skulle kräva.

Statistikcentralen har utrett att de nya öppettiderna inte har skapat nya heltidsarbetsplatser i någon större skala. En svagt positiv effekt på totalförsäljningen har uppvägts av en svagt negativ effekt på lönsamheten, enligt handelns egen branschorganisation.

Ärade talman,
Å andra sidan har konsumenterna och särskilt barnfamiljerna hunnit vänja sig vid de nya, längre öppettiderna och deras positiva inställning till söndagsöppethållningen har klart ökat. Redan därför finns det enligt Svenska riksdagsgruppen knappast någon återgång till större restriktioner.

Företagarna har tvingats anpassa sig, och skulle knappast vara redo för en återgång till det gamla.

Bland fördelarna med de friare öppettiderna vill Svenska riksdagsgruppen särskilt framhålla den möjlighet som har öppnats för studerande och andra unga – och varför inte också för seniorer! – som inte kan eller vill jobba heltid, att göra kortare arbetsturer på kvällar och söndagar. Då behöver inte den ordinarie, heltidsanställda personalen heller mot sin vilja jobba på sådana obekväma arbetstider. I bästa fall en win-win-situation, alltså!

Ärade talman,
Såsom regeringen själv i redogörelsen konstaterar, är tre år ändå en alltför kort tid för att man skulle kunna dra några mer definitiva slutsatser. Någon snabb nödinbromsning finns det enligt Svenska riksdagsgruppen åtminstone inte behov av.

Däremot stöder riksdagsgruppen regeringens uppfattning om behovet av ett enhetligare förfarande då det gäller att bevilja dispens från de begränsningar som fortfarande gäller för öppettiderna. Visst finns det lokala och regionala skillnader som kan och bör beaktas, men fullt så stora variationer i praxis som nu kan knappast motiveras.

Svenska riksdagsgruppen ser fram emot en grundlig utskottsbehandling, med hörande av sakkunniga som kan komplettera den bild redovisningen nu ger.
Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30