Beredning och beslut.

27.02.2013 kl. 10:24
Riksdagsledamot, SFP fullmäktigeordförande Ulla-Maj Wideroos insändare i Vasabladet 27.2 2013 berör beredning och beslut kring fullmäktiges behandling av yrkeshögskolorna Novia och Arkada.
Utförlig beredning

Det är bra med debatt! Det gäller också en eventuell samgång mellan yrkeshögskolorna Novia och Arkada. Då är det bra om det som pratas och skrivs stämmer överens med verkligheten, annars riskerar debatten att handla om felaktiga påståenden i stället för själva sakfrågan. I diskussionen har Svenska folkpartiets partifullmäktiges beslut att ta ställning för en fusion mellan högskolorna framställts i ett ljus som tarvar några kommentarer och litet bakgrundsinformation.

SFP har under det gångna året berett ett högskolepolitiskt program under ledning av Svenska riksdagsgruppens ordförande Mikaela Nylander. Mikaela Nylander sitter i riksdagens kulturutskott sedan länge och har insyn i regeringens planer för utbildningssektorn. För SFP:s partifullmäktige är det självklart att ha en principiell ståndpunkt i en så pass viktig och aktuell fråga som högskolepolitiken i vårt land.

Det program som lades fram för behandling i partifullmäktige hade enhälligt godkänts av partistyrelsen. På partifullmäktige fortsatte behandlingen i en arbetsgrupp för att sedan behandlas av hela fullmäktige. Processen har alltså varit väl förberedd, öppen och förankrad i partiets beslutande organ.  En rätt stor del av programmet ägnas åt just yrkeshögskolorna eftersom de stora reformerna inom universitetssektorn gjordes under den förra regeringen. Inom undervisningssektorn har man redan för flera år sedan konstaterat att yrkeshögskolefältet behöver ses över. Det här sker bland annat  genom att minska antalet koncessioner för att bedriva yrkeshögskoleutbildning och genom en reviderad lagstiftning där man bland annat ser över högskolornas finansieringsmodell.  Detta framkommer bland annat i den ikraftvarande utvecklingsplanen för utbildning och forskning som fastställdes i statsrådet 2011. Samtidigt har man de senaste åren frångått de tvåspråkiga yrkeshögskolorna.

Vad är det då SFP säger i sitt program? Ett citat: ” Under de senaste åren har man granskat det splittrade finlandssvenska högskolefältet allt mer kritiskt. En rationalisering av såväl universitetsnätverket som yrkeshögskolenätet är nödvändig, både med tanke på utbildningens kvalitet och även på grund av minskande årsklasser. Universiteten har genomfört en del sammanslagningar med målet att skapa dynamiska, starka enheter som är internationellt konkurrenskraftiga. Samma framförhållning krävs även på yrkeshögskolefältet.” Ännu ett kort citat ”  måste man åtgärda splittringen och överlappningar samt möjliggöra bästa möjliga utnyttjande av befintliga resurser.”

På partifullmäktiges möte ställde jag frågan om det inte vore skäl att säga rakt ut hur vi anser att det rådande läget påverkar de svenskspråkiga yrkeshögskolorna och efter en rätt lång diskussion beslöt vi oss för att nämna de två finlandssvenska högskolorna vid namn. Vi tyckte alltså att det var bättre att ha en principiell åsikt uttalad än att inte säga klart ut vad vi avsåg. Vi konstaterade också flera gånger det självklara i att SFP inte är någon part i förhandlingarna utan vi baserar vår principiella åsikt på de uppgifter vi har om vad som kommer att ske inom yrkeshögskolepolitiken i framtiden. Självklart är det så att det är de olika parterna som förhandlar och bevakar sina intressen. Och förhoppningsvis så småningom kommer överens om en fungerande modell.

I debatten har SFP:s partifullmäktige beskyllts för att ta ställning utan beredning. Den beskyllningen stämmer inte överens med verkligheten. Att SFP inte skulle värna om Österbottens bästa stämmer ännu mindre överens med verkligheten.

Ulla-Maj Wideroos
ordförande för SFP:s partifullmäktige

Ulla-Maj Wideroos

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15