Beredning och beslut.

27.02.2013 kl. 10:24
Riksdagsledamot, SFP fullmäktigeordförande Ulla-Maj Wideroos insändare i Vasabladet 27.2 2013 berör beredning och beslut kring fullmäktiges behandling av yrkeshögskolorna Novia och Arkada.
Utförlig beredning

Det är bra med debatt! Det gäller också en eventuell samgång mellan yrkeshögskolorna Novia och Arkada. Då är det bra om det som pratas och skrivs stämmer överens med verkligheten, annars riskerar debatten att handla om felaktiga påståenden i stället för själva sakfrågan. I diskussionen har Svenska folkpartiets partifullmäktiges beslut att ta ställning för en fusion mellan högskolorna framställts i ett ljus som tarvar några kommentarer och litet bakgrundsinformation.

SFP har under det gångna året berett ett högskolepolitiskt program under ledning av Svenska riksdagsgruppens ordförande Mikaela Nylander. Mikaela Nylander sitter i riksdagens kulturutskott sedan länge och har insyn i regeringens planer för utbildningssektorn. För SFP:s partifullmäktige är det självklart att ha en principiell ståndpunkt i en så pass viktig och aktuell fråga som högskolepolitiken i vårt land.

Det program som lades fram för behandling i partifullmäktige hade enhälligt godkänts av partistyrelsen. På partifullmäktige fortsatte behandlingen i en arbetsgrupp för att sedan behandlas av hela fullmäktige. Processen har alltså varit väl förberedd, öppen och förankrad i partiets beslutande organ.  En rätt stor del av programmet ägnas åt just yrkeshögskolorna eftersom de stora reformerna inom universitetssektorn gjordes under den förra regeringen. Inom undervisningssektorn har man redan för flera år sedan konstaterat att yrkeshögskolefältet behöver ses över. Det här sker bland annat  genom att minska antalet koncessioner för att bedriva yrkeshögskoleutbildning och genom en reviderad lagstiftning där man bland annat ser över högskolornas finansieringsmodell.  Detta framkommer bland annat i den ikraftvarande utvecklingsplanen för utbildning och forskning som fastställdes i statsrådet 2011. Samtidigt har man de senaste åren frångått de tvåspråkiga yrkeshögskolorna.

Vad är det då SFP säger i sitt program? Ett citat: ” Under de senaste åren har man granskat det splittrade finlandssvenska högskolefältet allt mer kritiskt. En rationalisering av såväl universitetsnätverket som yrkeshögskolenätet är nödvändig, både med tanke på utbildningens kvalitet och även på grund av minskande årsklasser. Universiteten har genomfört en del sammanslagningar med målet att skapa dynamiska, starka enheter som är internationellt konkurrenskraftiga. Samma framförhållning krävs även på yrkeshögskolefältet.” Ännu ett kort citat ”  måste man åtgärda splittringen och överlappningar samt möjliggöra bästa möjliga utnyttjande av befintliga resurser.”

På partifullmäktiges möte ställde jag frågan om det inte vore skäl att säga rakt ut hur vi anser att det rådande läget påverkar de svenskspråkiga yrkeshögskolorna och efter en rätt lång diskussion beslöt vi oss för att nämna de två finlandssvenska högskolorna vid namn. Vi tyckte alltså att det var bättre att ha en principiell åsikt uttalad än att inte säga klart ut vad vi avsåg. Vi konstaterade också flera gånger det självklara i att SFP inte är någon part i förhandlingarna utan vi baserar vår principiella åsikt på de uppgifter vi har om vad som kommer att ske inom yrkeshögskolepolitiken i framtiden. Självklart är det så att det är de olika parterna som förhandlar och bevakar sina intressen. Och förhoppningsvis så småningom kommer överens om en fungerande modell.

I debatten har SFP:s partifullmäktige beskyllts för att ta ställning utan beredning. Den beskyllningen stämmer inte överens med verkligheten. Att SFP inte skulle värna om Österbottens bästa stämmer ännu mindre överens med verkligheten.

Ulla-Maj Wideroos
ordförande för SFP:s partifullmäktige

Ulla-Maj Wideroos

Gruppanföranden

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30