Christina Gestrin: Språklagen får inte glömmas bort

15.03.2013 kl. 09:37
Västra Nylands räddningsverk har medgett att de begick fel då ett riksomfattande varningsmeddelande enbart gavs på finska vid branden i Kuusakoskis industrianläggning i Köklax i Esbo den 12.2.2013. Varningsmeddelandet översattes till svenska en timme efter att det finska meddelandet hade gått ut, men det svenska meddelandet gick aldrig vidare till medierna. Lagen förutsätter entydigt att alla nödmeddelanden ska publiceras på finska och svenska.

?
- Det kunde ha gått riktigt illa. Människor kunde ha skadats på grund av bristerna i informationen. I luften fanns giftiga och farliga rökgaser och invånarna i den närmaste omgivningen måste till och med evakueras. Det är inte acceptabelt att de ansvariga myndigheterna försummar sin skyldighet att informera på båda nationalspråken. Nu måste ministeriet se till att ett dylikt misstag inte upprepas, säger riksdagsledamot Christina Gestrin. 

Gestrin frågade i ett skriftligt spörsmål vilka åtgärder regeringen kommer att vidta för att garantera att räddningsmyndigheterna alltid beaktar språklagen. Enligt Inrikesminister Päivi Räsänen kommer den nya lagen om varningsmeddelanden, som träder i kraft i juni, att förbättra praktiken för utfärdandet av varningsmeddelanden på nationalspråken. Inrikesministeriet har också gjort en handbok med anvisningar för tillämpningen av lagen.

- Det är nödvändigt att de ansvariga myndigheterna tar till sig information om gällande och kommande lagstiftning och ordnar verksamheten i enlighet med detta. Det minsta man kan förutsätta är att myndigheterna alltid har en checklista till hands om vilka åtgärder som skall vidtas när ett varningsmeddelande ska ges, konstaterar Gestrin.
 

Pressmeddelande 15.3.2013

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00