Ärade talman,
Ingen kan i dag förneka energi- och klimatpolitikens stora betydelse i den globala säkerhets- och utrikespolitikens omvärld. Det pågår en tuff dragkamp om tillträde och rätt till de fossila energitillgångarna, intresset för Arktis är ett exempel på det.

Skiffergasutvinningen i USA har redan medfört förändringar på den globala energimarknaden. Kolets pris har sjunkit i Europa och Ryssland oroar sig för att efterfrågan på den ryska oljan och gasen minskar. Ryssland gillar inte heller att LNG-terminaler planeras i Europa, bland annat hos oss. Flera leverantörer innebär att monopolpositioner bryts, vilket påverkar prisbildningen.

Uppfattningen om kärnkraftens för- och nackdelar prövas och omprövas i många länder. Allt detta pågår samtidigt som världens ledare borde sätta ned mycket energi på att åstadkomma ett nytt, bindande klimatavtal.

Ärade talman,
I redogörelsen konstaterar regeringen att det behövs nya policyåtgärder för att stävja energiförbrukningen. Utan det blir det omöjligt att begränsa temperaturhöjningen till 2 grader. Finland ska aktivt inom EU och FN arbeta för att förhandlingarna om ett bindande internationellt klimatavtal förverkligas.

EU har som mål att minska koldioxidutsläppen med 80-95 procent till 2050. Därför är diskussionen om att höja målsättningen att minska utsläppen av växthusgaser från 20 till 30 procent till år 2020 inom EU, viktig. Regeringen tvekar eftersom man är rädd för att konkurrenskraften ska lida. Samtidigt konstateras att allt som påskyndar en övergång till mindre oljeberoende, större energieffektivitetet, produktutveckling i cleantechbranschen och förnybar energi är till nytta för vårt lands ekonomi och EU:s konkurrenskraft.

Utsläppshandeln har inte haft den önskade effekten och därför föreslog kommissionär Hedegaard nyligen att nya utsläppsrättigheter skulle uppskjutas i hopp om att detta skulle öka efterfrågan och pressa upp priset. Hon påminner om att ett högre koldioxidpris inte kommer av sig själv utan kräver politiska beslut av regeringarna. Finland bör enligt Svenska riksdagsgruppens mening höra till pådrivarna.

Ärade talman,
Finland har mycket att vinna på att satsa på cleantechsektorn. Innovationer, forskning och utveckling måste prioriteras samt samarbetet med de övriga nordiska länderna. Tillväxtmöjligheterna är stora. Energiklustret i Vasa är Nordens största. Vi behöver nya arbetsplatser och denna sektor erbjuder det.

Kriterierna för den offentliga upphandlingen bör utformas så att gemensamma energieffektivitets-, miljö- och hållbarhetsstandarder för hela den nordiska marknaden skapas. Det skulle leda till en nordisk, stor hemmamarknad.  Företagsamhet inom miljöteknologibranschen skulle gynnas och möjligheterna att i stor omfattning nå ut till den enorma globala marknaden skulle förbättras.  Det nordiska miljömärket Svanen ska också här vara en föregångare.

För att förbättra självförsörjningsgraden bör tyngdpunkten läggas på utvecklingen av förnybara energikällor och energieffektivitet. I Finland har bioenergin den största utvecklingspotentialen, men regeringen bör se upp med att hållbarhetskriterierna i EU inte utformas ogynnsamt för bioenergins och det finländska skogs- och jordbrukets del. Vi stöder målet om att också i fortsättningen producera jordbruksprodukter i minst en sådan mängd som motsvarar den inhemska konsumtionen.

Andelen sol- och vindkraft i Finland är fortfarande liten men potential finns för att bygga ut och förstora den globala marknadsandelen. Redogörelsen föreslår en koncentration av vindkraften till havsparker, men Svenska riksdagsgruppen anser att det finns stora möjligheter att bygga ut vindkraften också till lands.  Åland har mycket goda vindförhållanden och bör snarast möjligt få rätt till inmatningstariffen för vindkraft.

Ärade talman,
Utvecklingen och ibruktagningen av intelligenta elnät, elmätare och teknik som möjliggör mellanlagring av energi, bör främjas.  Målet måste vara att jämna ut elkonsumtionen så att uppkomsten av konsumtionstoppar under de kalla vintermånaderna förhindras. Produktionskapaciteten kan inte baseras på några timmars årliga eltoppar.

Regeringen lovar förenkla förutsättningarna för elproduktion i liten skala, vilket är en efterlängtad åtgärd. Genom att redan i byggnadsskedet planera för solfångare eller tillvaratagande av förnybar energi på annat sätt ökar självförsörjningsgraden. Alla hinder bör snabbt undanröjas för att underlätta försäljningen av överloppsel.

Ärade talman,
Det viktigaste i redogörelsen är enligt Svenska riksdagsgruppen konstaterandet att ytterligare åtgärder behövs för att nå de klimatmålsättningar som Finland förbundit sig till. Cleantech är en dellösning, liksom lokal elproduktion, men den största utmaningen ligger i att också på individplanet ändra på vårt resurskrävande konsumtionsbeteende och gå in för återvinning, effektivering och kretsloppstänkande samt minska beroendet av ohållbara energiformer.