Den internationella energi- och klimatpolitiken.

03.04.2013 kl. 15:00

Riksdagsledamot Christina Gestrin framförde gruppanförandet i remissdebatten om den nationella energi- och klimatpolitiken 3.4 2013.

Ärade talman,
Ingen kan i dag förneka energi- och klimatpolitikens stora betydelse i den globala säkerhets- och utrikespolitikens omvärld. Det pågår en tuff dragkamp om tillträde och rätt till de fossila energitillgångarna, intresset för Arktis är ett exempel på det.

Skiffergasutvinningen i USA har redan medfört förändringar på den globala energimarknaden. Kolets pris har sjunkit i Europa och Ryssland oroar sig för att efterfrågan på den ryska oljan och gasen minskar. Ryssland gillar inte heller att LNG-terminaler planeras i Europa, bland annat hos oss. Flera leverantörer innebär att monopolpositioner bryts, vilket påverkar prisbildningen.

Uppfattningen om kärnkraftens för- och nackdelar prövas och omprövas i många länder. Allt detta pågår samtidigt som världens ledare borde sätta ned mycket energi på att åstadkomma ett nytt, bindande klimatavtal.

Ärade talman,
I redogörelsen konstaterar regeringen att det behövs nya policyåtgärder för att stävja energiförbrukningen. Utan det blir det omöjligt att begränsa temperaturhöjningen till 2 grader. Finland ska aktivt inom EU och FN arbeta för att förhandlingarna om ett bindande internationellt klimatavtal förverkligas.

EU har som mål att minska koldioxidutsläppen med 80-95 procent till 2050. Därför är diskussionen om att höja målsättningen att minska utsläppen av växthusgaser från 20 till 30 procent till år 2020 inom EU, viktig. Regeringen tvekar eftersom man är rädd för att konkurrenskraften ska lida. Samtidigt konstateras att allt som påskyndar en övergång till mindre oljeberoende, större energieffektivitetet, produktutveckling i cleantechbranschen och förnybar energi är till nytta för vårt lands ekonomi och EU:s konkurrenskraft.

Utsläppshandeln har inte haft den önskade effekten och därför föreslog kommissionär Hedegaard nyligen att nya utsläppsrättigheter skulle uppskjutas i hopp om att detta skulle öka efterfrågan och pressa upp priset. Hon påminner om att ett högre koldioxidpris inte kommer av sig själv utan kräver politiska beslut av regeringarna. Finland bör enligt Svenska riksdagsgruppens mening höra till pådrivarna.

Ärade talman,
Finland har mycket att vinna på att satsa på cleantechsektorn. Innovationer, forskning och utveckling måste prioriteras samt samarbetet med de övriga nordiska länderna. Tillväxtmöjligheterna är stora. Energiklustret i Vasa är Nordens största. Vi behöver nya arbetsplatser och denna sektor erbjuder det.

Kriterierna för den offentliga upphandlingen bör utformas så att gemensamma energieffektivitets-, miljö- och hållbarhetsstandarder för hela den nordiska marknaden skapas. Det skulle leda till en nordisk, stor hemmamarknad. Företagsamhet inom miljöteknologibranschen skulle gynnas och möjligheterna att i stor omfattning nå ut till den enorma globala marknaden skulle förbättras. Det nordiska miljömärket Svanen ska också här vara en föregångare.

För att förbättra självförsörjningsgraden bör tyngdpunkten läggas på utvecklingen av förnybara energikällor och energieffektivitet. I Finland har bioenergin den största utvecklingspotentialen, men regeringen bör se upp med att hållbarhetskriterierna i EU inte utformas ogynnsamt för bioenergins och det finländska skogs- och jordbrukets del. Vi stöder målet om att också i fortsättningen producera jordbruksprodukter i minst en sådan mängd som motsvarar den inhemska konsumtionen.

Andelen sol- och vindkraft i Finland är fortfarande liten men potential finns för att bygga ut och förstora den globala marknadsandelen. Redogörelsen föreslår en koncentration av vindkraften till havsparker, men Svenska riksdagsgruppen anser att det finns stora möjligheter att bygga ut vindkraften också till lands. Åland har mycket goda vindförhållanden och bör snarast möjligt få rätt till inmatningstariffen för vindkraft.

Ärade talman,
Utvecklingen och ibruktagningen av intelligenta elnät, elmätare och teknik som möjliggör mellanlagring av energi, bör främjas. Målet måste vara att jämna ut elkonsumtionen så att uppkomsten av konsumtionstoppar under de kalla vintermånaderna förhindras. Produktionskapaciteten kan inte baseras på några timmars årliga eltoppar.

Regeringen lovar förenkla förutsättningarna för elproduktion i liten skala, vilket är en efterlängtad åtgärd. Genom att redan i byggnadsskedet planera för solfångare eller tillvaratagande av förnybar energi på annat sätt ökar självförsörjningsgraden. Alla hinder bör snabbt undanröjas för att underlätta försäljningen av överloppsel.

Ärade talman,
Det viktigaste i redogörelsen är enligt Svenska riksdagsgruppen konstaterandet att ytterligare åtgärder behövs för att nå de klimatmålsättningar som Finland förbundit sig till. Cleantech är en dellösning, liksom lokal elproduktion, men den största utmaningen ligger i att också på individplanet ändra på vårt resurskrävande konsumtionsbeteende och gå in för återvinning, effektivering och kretsloppstänkande samt minska beroendet av ohållbara energiformer.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.

10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.

15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.

26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.

14.10.2008 kl. 15:15