Ramarna för statsfinanserna 2014-2017

09.04.2013 kl. 15:00
Gruppanförandet framfört av riksdagsledamot Mats Nylund 9.4 2013.

Ärade talman,

Den svaga ekonomiska tillväxt vi förutspås uppleva under de närmaste åren och osäkerheten i omvärlden kräver strama tyglar i våra statsfinanser. Detta måste vara utgångspunkten för de ramar som nu diskuteras.

All uppmärksamhet i den offentliga politiska debatten om regeringens förslag till budgetramar har ägnats dividendbeskattningen. Orsaken är förstås regeringens eget behov av att justera modellen så att kryphål täpptes till. Det har nu lyckats och regeringen bör få en eloge för att den vågat medge ett det höll på att gå fel.

Ändå är till exempel sänkningen av samfundsskatten betydligt viktigare med tanke på företagens och därmed hela landets ekonomiska tillväxt och sysselsättningsläget. Den sänkta samfundsskatten är, liksom reformen av dividendbeskattningen, avsedd att utmana företagen och deras ägare: Nu gäller det för dem att stå upp till bevis på att reformen faktiskt främjar tillväxten och därmed sysselsättningen.

Samtidigt visar det trängande behovet av att sänka samfundsskatten för att matcha nivån i grannländerna hur angeläget det på sikt vore med en överenskommen miniminivå för företagsbeskattningen inom EU, så vi skulle slippa kapplöpningen mellan länderna.

Preciseringen av dividendbeskattningen var också enligt Svenska riksdagsgruppen klok, med tanke på både rättvisan och småföretagen. Om inget hade gjorts åt dividendbeskattningen hade det betytt en stor risk för att företag hade kunnat köpas billigt av utländska företag, vilket hade kunnat fördärva vår kapitalmarknad och vårt börssystem.

Ärade talman,
Regeringen har för första gången försiktigt kalkylerat de dynamiska effekterna av reformerna. Det är inte säkert att de blir verklighet så snabbt och direkt som regeringen önskar. Men chanserna stärks om arbetsmarknaden kan ställa upp med måttliga löneuppgörelser, som skulle ligga i hela landets intresse.

Tyvärr lyckades arbetsmarknadsparterna inte enas om konkreta åtgärder för att förlänga arbetskarriärerna. Regeringen försöker nu främja målet med hjälp av en studiestödsreform och en reform av föräldrapenningen, men det återstår att se hur långt dessa reformer bär.

Vi förstår att sänkningen av samfundsskatten måste finansieras genom sänkta näringsstöd, men i vissa branscher såsom fartygs- och båtbyggandet är stöden avgörande. De kommande åren avgör om vi ska ha en egen varvs- och båtbyggnadsindustri. Och på tal om sjöfarten, är det välkommet att de ökade kostnaderna svaveldirektivet ger upphov till kompenseras och en hållbar satsning görs på LNG- infran.

Ärade talman,
Svenska riksdagsgruppen gläder sig över att barn och ungdom trots de ekonomiskt kärva tiderna prioriteras i budgetramarna. Till glädjeämnena hör satsningen på ett nytt barnsjukhus för hela landets behov. De barn som är i behov av avancerad vård ska inte behöva få denna vård i otidsenliga utrymmen där fuktskadorna är svåra.

Välkommet är också att ungdomsgarantin ges utökade resurser, för både fler utbildningsplatser och en ny form av läroavtal. Vi måste komma ifrån den situation då allt fler unga blir beroende av utkomststöd.  En satsning på framtiden är också att studiestödet indexbinds och universiteten får behålla sin indexjustering.

Också integreringen av nyfinländare ges högre prioritet, genom satsningar på gymnasieförberedande utbildning och ett kunskapscenter vid arbets- och näringsministeriet. Finland klarar sig inte utan ett befolkningstillskott av arbetskraft.

Ärade talman,
Nedskärningarna i kommunernas statsandelar är tyvärr ofrånkomliga, men som kompensation utlovas ett åtgärdsprogram för att minska kommunernas lagstadgade utgifter för en miljard, vilket är en god målsättning. Dessutom kan kommunerna höja avfalls- och fastighetsskatterna. Det gäller att slå vakt om den offentliga sektorns sammanlagda hållbarhet, som grunden för en rättvis välfärd.

I samband med budgetramarna lyckades regeringen också enas om de riktlinjer för kommun- och social- och hälsovårdsreformerna, som hade dröjt alltför länge. Det var värdefullt att kommuner med ett invånarantal mellan cirka 20 000 och 50 000 fick besked om vilken grundläggande social- och hälsovård de själva kan stå för.

Ärade talman,
Också bostadspolitiken ges en högre prioritet. Det är i och för sig riktigt att koncentrera de statliga insatserna till tillväxtcentra såsom huvudstadsregionen och andra större städer, och att staten här bidrar även med tomtmark. Svenska riksdagsgruppen vill ändå påminna om att det är ett slöseri med samhällsresurser att överge det bostadsbestånd som finns på mindre orter och på landsbygden. Arbetskraftens ökade rörlighet i all ära, men det gäller också att främja arbetsplatsernas rörlighet och inte minst distansarbete.

Goda kommunikationer är en grundförutsättning för att hela landet ska kunna förbli livskraftigt, och det är därför riktigt att prioritera underhåll av existerande väg- och bannät.

Svenska riksdagsgruppen välkomnar också att lantbruket inte drabbas av ytterligare sparåtgärder, utöver de tidigare beslutade. Näringens lönsamhet är redan nu svag.
Det är också klokt av regeringen att utgå från att EU-finansieringen kommer att utnyttjas maximalt, även om det förutsätter nationella finansieringsandelar.

Ärade talman,
Svenska riksdagsgruppen har alltid brutit en lans för internationellt utvecklingssamarbete. Budgetanslagen skärs tyvärr nu ned, men intäkterna från auktioner av utsläppsrättigheter ska i gengäld som helhet anslås för biståndet, vilket bör kompensera bortfallet.

Om så inte sker, förutsätter riksdagsgruppen att budgetanslagen höjs i enlighet med det samförstånd som råder inom regeringen.

Svenska Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15