Ramarna för statsfinanserna 2014-2017

09.04.2013 kl. 15:00
Gruppanförandet framfört av riksdagsledamot Mats Nylund 9.4 2013.

Ärade talman,

Den svaga ekonomiska tillväxt vi förutspås uppleva under de närmaste åren och osäkerheten i omvärlden kräver strama tyglar i våra statsfinanser. Detta måste vara utgångspunkten för de ramar som nu diskuteras.

All uppmärksamhet i den offentliga politiska debatten om regeringens förslag till budgetramar har ägnats dividendbeskattningen. Orsaken är förstås regeringens eget behov av att justera modellen så att kryphål täpptes till. Det har nu lyckats och regeringen bör få en eloge för att den vågat medge ett det höll på att gå fel.

Ändå är till exempel sänkningen av samfundsskatten betydligt viktigare med tanke på företagens och därmed hela landets ekonomiska tillväxt och sysselsättningsläget. Den sänkta samfundsskatten är, liksom reformen av dividendbeskattningen, avsedd att utmana företagen och deras ägare: Nu gäller det för dem att stå upp till bevis på att reformen faktiskt främjar tillväxten och därmed sysselsättningen.

Samtidigt visar det trängande behovet av att sänka samfundsskatten för att matcha nivån i grannländerna hur angeläget det på sikt vore med en överenskommen miniminivå för företagsbeskattningen inom EU, så vi skulle slippa kapplöpningen mellan länderna.

Preciseringen av dividendbeskattningen var också enligt Svenska riksdagsgruppen klok, med tanke på både rättvisan och småföretagen. Om inget hade gjorts åt dividendbeskattningen hade det betytt en stor risk för att företag hade kunnat köpas billigt av utländska företag, vilket hade kunnat fördärva vår kapitalmarknad och vårt börssystem.

Ärade talman,
Regeringen har för första gången försiktigt kalkylerat de dynamiska effekterna av reformerna. Det är inte säkert att de blir verklighet så snabbt och direkt som regeringen önskar. Men chanserna stärks om arbetsmarknaden kan ställa upp med måttliga löneuppgörelser, som skulle ligga i hela landets intresse.

Tyvärr lyckades arbetsmarknadsparterna inte enas om konkreta åtgärder för att förlänga arbetskarriärerna. Regeringen försöker nu främja målet med hjälp av en studiestödsreform och en reform av föräldrapenningen, men det återstår att se hur långt dessa reformer bär.

Vi förstår att sänkningen av samfundsskatten måste finansieras genom sänkta näringsstöd, men i vissa branscher såsom fartygs- och båtbyggandet är stöden avgörande. De kommande åren avgör om vi ska ha en egen varvs- och båtbyggnadsindustri. Och på tal om sjöfarten, är det välkommet att de ökade kostnaderna svaveldirektivet ger upphov till kompenseras och en hållbar satsning görs på LNG- infran.

Ärade talman,
Svenska riksdagsgruppen gläder sig över att barn och ungdom trots de ekonomiskt kärva tiderna prioriteras i budgetramarna. Till glädjeämnena hör satsningen på ett nytt barnsjukhus för hela landets behov. De barn som är i behov av avancerad vård ska inte behöva få denna vård i otidsenliga utrymmen där fuktskadorna är svåra.

Välkommet är också att ungdomsgarantin ges utökade resurser, för både fler utbildningsplatser och en ny form av läroavtal. Vi måste komma ifrån den situation då allt fler unga blir beroende av utkomststöd.  En satsning på framtiden är också att studiestödet indexbinds och universiteten får behålla sin indexjustering.

Också integreringen av nyfinländare ges högre prioritet, genom satsningar på gymnasieförberedande utbildning och ett kunskapscenter vid arbets- och näringsministeriet. Finland klarar sig inte utan ett befolkningstillskott av arbetskraft.

Ärade talman,
Nedskärningarna i kommunernas statsandelar är tyvärr ofrånkomliga, men som kompensation utlovas ett åtgärdsprogram för att minska kommunernas lagstadgade utgifter för en miljard, vilket är en god målsättning. Dessutom kan kommunerna höja avfalls- och fastighetsskatterna. Det gäller att slå vakt om den offentliga sektorns sammanlagda hållbarhet, som grunden för en rättvis välfärd.

I samband med budgetramarna lyckades regeringen också enas om de riktlinjer för kommun- och social- och hälsovårdsreformerna, som hade dröjt alltför länge. Det var värdefullt att kommuner med ett invånarantal mellan cirka 20 000 och 50 000 fick besked om vilken grundläggande social- och hälsovård de själva kan stå för.

Ärade talman,
Också bostadspolitiken ges en högre prioritet. Det är i och för sig riktigt att koncentrera de statliga insatserna till tillväxtcentra såsom huvudstadsregionen och andra större städer, och att staten här bidrar även med tomtmark. Svenska riksdagsgruppen vill ändå påminna om att det är ett slöseri med samhällsresurser att överge det bostadsbestånd som finns på mindre orter och på landsbygden. Arbetskraftens ökade rörlighet i all ära, men det gäller också att främja arbetsplatsernas rörlighet och inte minst distansarbete.

Goda kommunikationer är en grundförutsättning för att hela landet ska kunna förbli livskraftigt, och det är därför riktigt att prioritera underhåll av existerande väg- och bannät.

Svenska riksdagsgruppen välkomnar också att lantbruket inte drabbas av ytterligare sparåtgärder, utöver de tidigare beslutade. Näringens lönsamhet är redan nu svag.
Det är också klokt av regeringen att utgå från att EU-finansieringen kommer att utnyttjas maximalt, även om det förutsätter nationella finansieringsandelar.

Ärade talman,
Svenska riksdagsgruppen har alltid brutit en lans för internationellt utvecklingssamarbete. Budgetanslagen skärs tyvärr nu ned, men intäkterna från auktioner av utsläppsrättigheter ska i gengäld som helhet anslås för biståndet, vilket bör kompensera bortfallet.

Om så inte sker, förutsätter riksdagsgruppen att budgetanslagen höjs i enlighet med det samförstånd som råder inom regeringen.

Svenska Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35