Gruppanförande om kommunreformen 10.4 2013

10.04.2013 kl. 15:16
Riksdagsledamot Stefan Wallin.

Ärade talman,
Kommunstrukturen och kommunernas storlek är inga självändamål för Svenska riksdagsgruppen, och det är inte heller ändringar i den, såsom kommunfusioner.
Kommunerna är till för att betjäna sina invånare. De finns för att tillhandahålla en god service, som är tillgänglig, kostnadseffektiv och ges på vars och ens eget språk, och utan att närdemokratin äventyras. Att detta fungerar är för Svenska riksdagsgruppen ett primärmål- och ett självändamål. Ifall kommunfusioner behövs som medel för att uppnå detta mål är fusioner motiverade.

Ärade talman,
I det lagförslag regeringen har avgett uppmanas kommunerna nu att så att säga "svänga på alla stenar". Kommunerna ska se längre än bara till fjolårets eller årets bokslut. Blickarna bör riktas långsiktigt, minst 10-20 år framåt: hur ser demografin i kommunen och regionen ut, hur utvecklas skattebasen, hur kan servicenivån bibehållas och utvecklas, vilka förutsättningar har näringslivet?
Om bredare axlar behövs för att klara utmaningarna finns den bästa partnern oftast i grannskapet. Då bör man kunna glömma tidigare meningsskiljaktigheter, prestige och konkurrensförhållanden och se till vilket det gemensamma bästa kunde vara. Det föreliggande lagförslaget innebär att alla kommuner förutsätts ingå i en utredning om plus och minus med en fusion. Ingen kan förlora något på en utredning.

Besluten fattas sedan i kommunerna, med respekt för den kommunala autonomin. Också att inte fatta beslut om fusion är ett beslut. För de kommunala beslutsfattarna handlar det därför nu om att hantera frihet under ansvar och att tänka långsiktigt.  Tvång finns bara att utreda, enligt givna kriterier, medan beslut om tvångsfusioner kan komma på fråga bara i en sådan situation då en kommun ekonomiskt inte längre är kapabel att trygga grundservicen för sina invånare.

Klokast handlar de kommuner som frivilligt går in för utredningar av olika alternativ, och det så fort som möjligt. Så har kommunerna de största möjligheterna att själva påverka sin framtid.

Ärade talman,
Regeringens utgångspunkt för den även enligt justitiekanslerns ställningstagande starkt sammankopplade reformen av social- och hälsovårdens strukturer är strängt rationell. Kommuner som har färre än cirka 20 000 invånare har enligt regeringens uppfattning inte ett tillräckligt eget underlag för social- och hälsovården, och bör utreda en samgång med andra. De som har mellan cirka 20 000 och 50 000 anses däremot ha ett tillräckligt underlag för grundläggande social- och hälsovård, men behöver utreda samarbete för den specialiserade vårdens del. Att det på sina håll i landet skulle behövas tre nivåer är enligt Svenska riksdagsgruppens uppfattning ett faktum.

Det var för väl att regeringen höll fast vid gränsen cirka 20 000, trots att det fanns krafter som hade velat se klart högre miniminivåer, som hade stått i strid med närdemokratins behov.

Justitiekanslerns berättigade krav på att riktlinjerna för social- och hälsovårdsreformen bör vara klara innan beslut fattas om kommunreformen uppfylls enligt vår uppfattning genom att riksdagen informeras under behandlingens gång, och genom att kommunerna får denna information innan de startar utredningarna.

Ärade talman,
Vad själva kommunstrukturen beträffar, bör särdrag beaktas: långa avstånd såsom i Lappland, skärgårdsförhållanden längs hela vår kust och så den språkliga servicen både för de båda nationalspråksgrupperna och för samerna.

För de språkliga rättigheternas del är Svenska riksdagsgruppen tillfreds med den föreslagna ändringen av språklagen, som innebär att då en tvåspråkig kommun blir en del av en enspråkig, så blir hela den nya kommunen tvåspråkig. Annars skulle språkliga rättigheter i praktiken fråntas tusentals medborgare. 

Ärade talman,
Metropolområdet kring huvudstaden behandlas helt riktigt som ett särfall. Här är ju befolkningsunderlaget och serviceutbudet som sådant inget allmänt problem, varför kommunfusioner inte är någon lösning. Det är vissa överbyggande infrastrukturer och funktioner såsom markplanering, bostadsbyggande och trafik som bör skötas över de nuvarande kommungränserna, inom en metropolförvaltning.

I en metropolförvaltning kunde också den svenska servicen för mindre specialgrupper vara en föregångare då det gäller samarbete över kommungränserna.

Ärade talman,
Det är skäl att upprepa vad Svenska riksdagsgruppen sagt tidigare:

Det är inte antalet kommuner som är det centrala, utan en struktur som tillgodoser människornas servicebehov även i framtiden. Det säger sig självt att det i vårt Finland med glesbygd, skärgård, landsbygd, småstäder, storstadsområden och olika språkliga förhållanden, inte är möjligt att ta fram en passare och rita upp en modell som är den samma för alla. Utmaningarna är till en del olika, men faktum kvarstår: vi måste förmå att tillsammans se helheten och blicka över den egna kommungränsen.

Låt oss visa att vi är mogna att bära ett sådant gemensamt ansvar.
Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15