Nylund: Skyddsjakten på skarv bör ses över

19.04.2013 kl. 11:00
Riksdagsledamot Mats Nylund har lämnat in ett skriftligt spörsmål om skyddsjakt av skarv.
Enligt Nylund är det ytterst befogat att Finland ser över sin linje i loven för skyddsjakt eftersom Europaparlamentets generaldirektorat har kommit ut med ny rapport om skarven. Nylund frågar därför om regeringen tänker förnya de nationella anvisningarna gällande skarven.

– Den inhemska lagstiftningen tillåter redan så kallad skyddsjakt på skarv, åtminstone i teorin. I praktiken har NTM-centralerna varit motvilliga att bevilja lov för skyddsjakt. Dessutom varierar de olika NTM-centralernas praxis i tillståndsprövningen mycket, säger Nylund.

Den färska EU-rapporten, Between fisheries and bird conservation: The cormorant conflict, påvisar att antalet skarvar i Europa för tillfället är högre än på åtminstone 150 år. I rapporten konstateras även att särskilt sinensisskarven i många regioner kan förorsaka allvarliga ekonomiska konsekvenser genom att skada fiskestammar och minska fångsten. Rapporten visar även att skarven äter mellan 441 - 1 095 gram fisk per dag.

– Rapporten påvisar också en aspekt som ofta förbises, nämligen den indirekta skadan som ett stort antal skarvar förorsakar ekosystemet. Detta faktum har skärgårdsborna redan länge fått erfara, säger Nylund.

Den färska EU-rapporten rekommenderar även att medlemsländerna utarbetar nationella skötselplaner gällande skarven. Dessa planer ska beakta såväl ekologiska som socioekonomiska aspekter. Nylund frågar även regeringen ifall de tänker utarbeta en skötselplan, så som rapporten rekommenderar.

Hela spörsmålet

SFP

Gruppanföranden

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00