Ålandslösningen på rundabordsdiskussion i Washington

02.05.2013 kl. 13:15
Pressmeddelande givet av ledamot Nauclér.

Måndagen den 29 april arrangerade Finlands ambassad tillsammans med Förenta Nationernas Fredsinstitut (USPI) en rundabordsdiskussion om konfliktlösning på Finlands ambassad i Washington för särskilt inbjudna deltagare.
Syftet var att sammanföra representanter för dem som arbetar med fredsmäkling ute på fältet och dem som i teorin sysslar med frågan om hur man fördelar makten mellan olika intressegrupper i konfliktområden. Många lösningar har prövats i praktiken, några har fungerat medan andra visat sig inte fungera. Lösningarna finns ofta katalogiserade och genomforskade av akademiker, men resultaten av deras arbeten används allt för sällan i praktiken. På vilket sätt kunde man koordinera och dra nytta av denna samlade kunskap?  Under förberedelserna för mötet deltog också en representant för FN:s medlingsenhet (UN Mediation Division) som har till uppgift att se hur man kan samarbeta mellan FN och EU.
Finlands ambassadör i USA Ritva Koukku-Ronde öppnade samtalen och följdes av professor Liam D. Anderson, Wright State University som är författare till rapporten ”Federal Solutions to Ethnic Problems: Accommodating Diversity”, där också ålandsfrågan behandlas, och professor Brendan O’Leary vid University of Pennsylvania som sedan länge är väl insatt i ålandsfrågan. Därefter talade förre ambassadören i Kroatien Peter Galbraith, som då fick till uppgift att presentera en autonomi som till stor del byggde på Ålands självstyrelse för serberna i Kroatien. Galbraith har dessutom bland annat arbetat som rådgivare till kurderna i Irak och medverkat till det som kom att bli det autonoma Kurdistan, sedan som FN:s utsände i Afghanistan och nu som senator i Vermont. Till sist talade en verklig nestor i fredsmedlingssammanhang professor emeritus I. William Zartman från John Hopkins University och en av de medverkande i Helsingfors när Finlands presenterade sitt medlingsprogram.
Som så ofta konstaterats finns det inga modeller, men det finns många typer av arrangemang som provats i tidigare. Ett av dessa arrangemang är Ålands territoriella autonomi, men Finlands historia innehåller också en lång tid av autonomi under den odemokratiska regimen i Ryssland, av att vara ett tvåspråkigt land och av arrangemangen gällande samerna, en folkgrupp på vilka tillämpas reglerna om ursprungsbefolkning.
Riksdagsledamot Elisabeth Nauclérs bidrag kom att handla om Ålandslösningen i teorin och praktiken, och om vikten av att samordna insatserna. Det gäller också FN:s och EU:s insatser, och denna fråga har för närvarande tilldelats Professor John Packer, anställd som medlingsexpert vid FN och som också deltog i förberedelserna inför rundabordsdiskussionen.
Särskild uppmärksamhet ägnades konflikterna i Syrien och Irak samt på Balkan.
Titeln på samtalen var ”Concepts for Conflict Resolution Amid Deep Diversity” och någon frågade sig säkert om det finns ”Deep Diversity” (djup skiljaktighet) mellan Åland och Finland, men samtalen kretsade kring hur man i andra sammanhang kan använda erfarenheterna från 90 år av en självstyrelse som tillkom mot befolkningens vilja, men som ändå fungerat.
Bland deltagarna i samtalen fanns representanter för U.S Department of State (USA:s UM), Institute for Defence Analyses, Center for Naval Analysis, Alliance for Peacebuilding, Office of the Conflict Management and Mitigation, Kongressens forskningsservice, Brookings Institute, USAID, U.S. Institute of Peace m.fl.
Samtalen fortsatte under den avslutande lunchen och från ambassadens sida konstaterades att samtalen måste få en fortsättning eftersom intresset varit mycket stort och det fanns många obesvarade frågor kvar att diskutera.
Ledamot Nauclér var särskilt glad över att samtalen hållits i kretsen av experter som alla kan dra nytta av erfarenhetsutbytet i sitt fortsatta arbete med fredförhandling- och medlingsfrågor. Förhoppningsvis kan det också leda till att intresset ökar för Finlands medlingsprogram och för kvinnors roll i arbetet.
Elisabeth Nauclér

Gruppanföranden

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00