Livsmedelssäkerhet.

23.05.2013 kl. 17:00
Remissdebatten om statsrådets redogörelse om livsmedelssäkerheten, riksdagsledamot Mats Nylund
 Inhemsk broiler och inhemska ägg är salmonellafria, inhemsk brödspannmål innehåller inga glysofatrester, inhemskt gris- och nötkött har liksom inhemsk mjölk producerats under kontrollerade och även för djuren goda förhållanden, och så vidare.

Också konsumenterna har fått upp ögonen för detta, och kritiken mot EU:s och vårt nationella jordbruksstöd verkar därmed ha tynat bort. Alltfler konsumenter inser att stöden inte är avsedda enbart för att trygga jordbruksnäringens lönsamhet, utan framför allt för att garantera konsumenterna en rimlig prisnivå. Den här attitydförändringen välkomnar vår riksdagsgrupp.

Ärade talman,
Men det är klart: vi lever inte på en sluten marknad, utan respekterar både EU:s inre marknad och en så fri världshandel som möjligt. Alla livsmedel kan tyvärr inte ens produceras i vårt klimat, i Anders Chydenius och Adam Smiths anda bör det kunna finnas en viss internationell arbetsfördelning, produktionskostnaderna kan inte helt negligeras och konsumenterna bör ha ett fritt val. Alltså behöver vi också både europeiska och globala regler för livsmedelssäkerheten och handeln.

Den så kallade hästköttsskandalen har ställt bristerna i dessa regler och övervakningen av hur de följs på sin spets. Nej, hästkött av god kvalitet är som sådant inte olämpligt som människoföda, men det är inte det som är poängen i sammanhanget. Poängen är de problem skandalen återspeglar.

Om man kan ersätta nötkött med hästkött, vad annat kan man gömma i förädlade, fabriksproducerade livsmedel? Vad vet vi om kvaliteten på detta hästkött, var har det producerats och under vilka förhållanden? Vilken medicinering hade hästen utsatts för? När hade den slaktats? Har köttet transporterats långa sträckor och kanske legat djupfryst en längre tid?

Och, kanske framför allt: kan vi alltså inte alls lita på varumärkningen? Och vad avses förresten med ursprungsland – i den mån det alls framkommer: det land där köttet producerats, det där det har förädlats, och/eller kanske bara det där de färdiga produkterna har förpackats? Också våra inhemska livsmedelsfabriker använder delvis utländska råvaror och förädlar en del produkter i utlandet, men det är de inhemska branden som blir lidande om kontrollen inte fungerar. Det var ju bland annat det skandinaviska Abba-Findus som prickades för hästköttet, trots att hästköttet knappast kom från Norden.

I livsmedelsindustrins eget intresse kunde ligga att frivilligt märka ut, varför inte rentav på gårdsnivå, var råvaran är producerad. Det fungerar redan på sina håll.

Ärade talman,
EU:s inre marknad är inte orsaken till hästköttsskandalen. Orsaken är att det förekommer fusk och bedrägeri, som är kriminella handlingar. Sådana förekommer överallt i världen.

Tyvärr skapar EU:s inre marknad förutsättningar för fuskare och bedragare att utöva sin verksamhet i större skala, och också att sopa undan spåren genom att låta ursprunget försvinna i det gränslösa Europas dunkel. Men EU erbjuder å andra sidan en färdig internationell apparat för att beivra fusket och bedrägeriet. Svenska riksdagsgruppen vill att vi tar fasta på de möjligheter detta erbjuder!

Nationellt är det en utmaning att kombinera en av världens strängaste livsmedelslagar med småskalig livsmedelsförädling, men det måste låta sig göras.

Ärade talman,
Statsrådets redogörelse om livsmedelssäkerheten omspänner hela vidden av aspekter på ämnet, allt från mikrobiologisk och kemisk säkerhet över genmodifiering till näringsvärden. I ett gruppanförande på fem minuter är det omöjligt att behandla ens en bråkdel av dessa aspekter.

Men det är bra att statsrådet regelbundet följer upp livsmedelssäkerhetens tillstånd och utsikter. Vi är vad vi äter, alla måste äta för att leva, och ingen kommer alltså undan om säkerheten i vår mat inte kan garanteras.

Jag väljer att sluta där jag började: våra inhemska livsmedel, producerade och förädlade i vårt eget land, är de som bäst motsvarar kraven på renhet och säkerhet. Här har vi också möjligheter att göra oss gällande på den europeiska och rentav globala livsmedelsmarknaden: inte med de stora mängderna eller de lägsta priserna, men nog med den högsta kvaliteten. I en värld som skakas av den ena livsmedelsskandalen efter den andra ökar efterfrågan på ren, näringsrik och hälsosam mat.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Gruppanförande 28.4

Gruppanförande i debatten om interpellationen om Reumasjukhusets konkurs
28.04.2010 kl. 16:45

Gruppanförande 27.4.2010

Gruppanförande i responsdebatten om statsrådets landsbygdspolitiska redogörelse
28.04.2010 kl. 14:20

Gruppanförande 14.4

Gruppanförande i debatten om statsrådets redogörelse om livsmedelssäkerheten
15.04.2010 kl. 14:30

Gruppanförande 13.4

Gruppanförande i debatten om statsrådets redogörelse om ramar för statsfinanserna
13.04.2010 kl. 16:25

Gruppanförande 8.4

Gruppanförande i responsdebatten om regeringens redogörelse om läget i Afganistan och Finlands deltagande i ISAF-operationen
09.04.2010 kl. 09:25

Gruppanförande 7.4

Regeringens förslag till tilläggsbudget
07.04.2010 kl. 17:00

Gruppanförande 18.2

Gruppanförande i debatten i anledning av regeringens redogörelse om Afghanistan
19.02.2010 kl. 09:20