Mera än en stafett

28.05.2013 kl. 09:50





Det går inte att underskatta betydelsen med dessa evenemang, där barn tillsammans utför uppgifter och når mål de flitigt övat för. Känslan av att tillhöra ett större sammanhang liksom spänner upp ett paraply över allt man har gemensamt, oavsett om man bor i Vestlax, Kårlax, Malax eller Köklax.


Sjutusen finlandssvenska barn- och ungdomsstämmor fyllde senaste vecka den stora ishallen i Esbo då evenemanget Skolmusik 2013 höll slutkonsert. Idag är det dags för finalerna i en annan stormönstring, Stafettkarnevalen, på Stadion i Helsingfors. Tusentals finlandssvenska samt finska språkbadande barn har igen samlats till den årliga festen för tävling, skratt och sammanhållning. Sen blir det skolavslutning och sommarlov. Men roliga minnen och nya kompisar finns kvar, likt monument över dessa täta sociala sammanhang, som Svenskfinland är känt för och som formar redan den unga människans öppna sinne.


 


Det går inte att underskatta betydelsen med dessa evenemang, där barn tillsammans utför uppgifter och når mål de flitigt övat för. Känslan av att tillhöra ett större sammanhang liksom spänner upp ett paraply över allt man har gemensamt, oavsett om man bor i Vestlax, Kårlax, Malax eller Köklax. Samtidigt stärks samhörigheten i det egna gänget, klassen, skolan, hejaklacken, staden, kommunen. Det behövs som motvikt till dagens intensiva online-verklighet där den virtuella gränslösheten och ett massivt informationsflöde lätt kapar och i värsta fall isolerar en ung människas uppmärksamhet.




Enligt en strikt definition är Skolmusik kultur och Stafettkarnevalen idrott. Bägge två representerar i alla händelser samhällsfenomen, vilkas betydelse fortsätter växa. Vi vet att kulturkonsumtion och motion i alla former är bra för oss. Vi behöver upplevelser, där själen, ögat, tanken får stimulans och kroppen en nödvändig dos exercis. Kultur och idrott ökar vårt välmående och hjälper oss orka i skolan, hemma och på jobbet. Det ger positiva effekter för hela samhällsekonomin.


 


Därför är det glädjande att kultur- eller idrottsplatsbyggen i kommunerna inte längre stöter på samma motstånd som förr, då de ofta kritiserades som onödiga skrytprojekt för en liten klick. Idag inser man att en simhall, sportplan, sågspånsbana, ett föreningshus eller en kulturfastighet når betydligt större skaror än bara vissa målgrupper. Att staten, via tipsmedlen, kunnat öka bidragen för exempelvis lokala idrottsbyggen är en del av trenden. Detsamma gäller systemet med statligt direktstöd till vissa idrottsföreningar, som infördes då jag var kultur- och idrottsminister. Bland annat ÅIFK fick del av detta stöd.




Med tanke på landets framtid är det oerhört viktigt att barn och unga har möjlighet att skaffa sig sunda, idrottsrelaterade levnadsvanor. Tröskeln att motionera skall vara låg. Vi har fullt upp med att försöka stävja trenden med fler överviktiga unga, som är speciellt påtagligt bland pojkar i 20-årsåldern. På ett drygt decennium har beväringarnas medelvikt ökat med sex kilo medan genomsnittresultatet i det s.k Coopertestet sjunkit med 300 meter sedan 1970-talet. Riskerna vet vi. Att motarbeta fetmarelaterade problem såsom diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar samt skador i rörelseorganen är därför viktigt för individen och hela samhället.
 




Idag skrattas och stojas det på Olympiastadions gräsmatta. Allvar blandas med lek. Låt stämningen på detta fantastiska evenemang, där många skolor från Åboland deltar, vara en symbol för nya, välmående generationer, som dessutom bär vidare en viktig institutionell stafettpinne i Svenskfinland.

Stefan Wallin

Gruppanföranden

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00