Mera än en stafett

28.05.2013 kl. 09:50





Det går inte att underskatta betydelsen med dessa evenemang, där barn tillsammans utför uppgifter och når mål de flitigt övat för. Känslan av att tillhöra ett större sammanhang liksom spänner upp ett paraply över allt man har gemensamt, oavsett om man bor i Vestlax, Kårlax, Malax eller Köklax.


Sjutusen finlandssvenska barn- och ungdomsstämmor fyllde senaste vecka den stora ishallen i Esbo då evenemanget Skolmusik 2013 höll slutkonsert. Idag är det dags för finalerna i en annan stormönstring, Stafettkarnevalen, på Stadion i Helsingfors. Tusentals finlandssvenska samt finska språkbadande barn har igen samlats till den årliga festen för tävling, skratt och sammanhållning. Sen blir det skolavslutning och sommarlov. Men roliga minnen och nya kompisar finns kvar, likt monument över dessa täta sociala sammanhang, som Svenskfinland är känt för och som formar redan den unga människans öppna sinne.


 


Det går inte att underskatta betydelsen med dessa evenemang, där barn tillsammans utför uppgifter och når mål de flitigt övat för. Känslan av att tillhöra ett större sammanhang liksom spänner upp ett paraply över allt man har gemensamt, oavsett om man bor i Vestlax, Kårlax, Malax eller Köklax. Samtidigt stärks samhörigheten i det egna gänget, klassen, skolan, hejaklacken, staden, kommunen. Det behövs som motvikt till dagens intensiva online-verklighet där den virtuella gränslösheten och ett massivt informationsflöde lätt kapar och i värsta fall isolerar en ung människas uppmärksamhet.




Enligt en strikt definition är Skolmusik kultur och Stafettkarnevalen idrott. Bägge två representerar i alla händelser samhällsfenomen, vilkas betydelse fortsätter växa. Vi vet att kulturkonsumtion och motion i alla former är bra för oss. Vi behöver upplevelser, där själen, ögat, tanken får stimulans och kroppen en nödvändig dos exercis. Kultur och idrott ökar vårt välmående och hjälper oss orka i skolan, hemma och på jobbet. Det ger positiva effekter för hela samhällsekonomin.


 


Därför är det glädjande att kultur- eller idrottsplatsbyggen i kommunerna inte längre stöter på samma motstånd som förr, då de ofta kritiserades som onödiga skrytprojekt för en liten klick. Idag inser man att en simhall, sportplan, sågspånsbana, ett föreningshus eller en kulturfastighet når betydligt större skaror än bara vissa målgrupper. Att staten, via tipsmedlen, kunnat öka bidragen för exempelvis lokala idrottsbyggen är en del av trenden. Detsamma gäller systemet med statligt direktstöd till vissa idrottsföreningar, som infördes då jag var kultur- och idrottsminister. Bland annat ÅIFK fick del av detta stöd.




Med tanke på landets framtid är det oerhört viktigt att barn och unga har möjlighet att skaffa sig sunda, idrottsrelaterade levnadsvanor. Tröskeln att motionera skall vara låg. Vi har fullt upp med att försöka stävja trenden med fler överviktiga unga, som är speciellt påtagligt bland pojkar i 20-årsåldern. På ett drygt decennium har beväringarnas medelvikt ökat med sex kilo medan genomsnittresultatet i det s.k Coopertestet sjunkit med 300 meter sedan 1970-talet. Riskerna vet vi. Att motarbeta fetmarelaterade problem såsom diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar samt skador i rörelseorganen är därför viktigt för individen och hela samhället.
 




Idag skrattas och stojas det på Olympiastadions gräsmatta. Allvar blandas med lek. Låt stämningen på detta fantastiska evenemang, där många skolor från Åboland deltar, vara en symbol för nya, välmående generationer, som dessutom bär vidare en viktig institutionell stafettpinne i Svenskfinland.

Stefan Wallin

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00