Mera än en stafett

28.05.2013 kl. 09:50





Det går inte att underskatta betydelsen med dessa evenemang, där barn tillsammans utför uppgifter och når mål de flitigt övat för. Känslan av att tillhöra ett större sammanhang liksom spänner upp ett paraply över allt man har gemensamt, oavsett om man bor i Vestlax, Kårlax, Malax eller Köklax.


Sjutusen finlandssvenska barn- och ungdomsstämmor fyllde senaste vecka den stora ishallen i Esbo då evenemanget Skolmusik 2013 höll slutkonsert. Idag är det dags för finalerna i en annan stormönstring, Stafettkarnevalen, på Stadion i Helsingfors. Tusentals finlandssvenska samt finska språkbadande barn har igen samlats till den årliga festen för tävling, skratt och sammanhållning. Sen blir det skolavslutning och sommarlov. Men roliga minnen och nya kompisar finns kvar, likt monument över dessa täta sociala sammanhang, som Svenskfinland är känt för och som formar redan den unga människans öppna sinne.


 


Det går inte att underskatta betydelsen med dessa evenemang, där barn tillsammans utför uppgifter och når mål de flitigt övat för. Känslan av att tillhöra ett större sammanhang liksom spänner upp ett paraply över allt man har gemensamt, oavsett om man bor i Vestlax, Kårlax, Malax eller Köklax. Samtidigt stärks samhörigheten i det egna gänget, klassen, skolan, hejaklacken, staden, kommunen. Det behövs som motvikt till dagens intensiva online-verklighet där den virtuella gränslösheten och ett massivt informationsflöde lätt kapar och i värsta fall isolerar en ung människas uppmärksamhet.




Enligt en strikt definition är Skolmusik kultur och Stafettkarnevalen idrott. Bägge två representerar i alla händelser samhällsfenomen, vilkas betydelse fortsätter växa. Vi vet att kulturkonsumtion och motion i alla former är bra för oss. Vi behöver upplevelser, där själen, ögat, tanken får stimulans och kroppen en nödvändig dos exercis. Kultur och idrott ökar vårt välmående och hjälper oss orka i skolan, hemma och på jobbet. Det ger positiva effekter för hela samhällsekonomin.


 


Därför är det glädjande att kultur- eller idrottsplatsbyggen i kommunerna inte längre stöter på samma motstånd som förr, då de ofta kritiserades som onödiga skrytprojekt för en liten klick. Idag inser man att en simhall, sportplan, sågspånsbana, ett föreningshus eller en kulturfastighet når betydligt större skaror än bara vissa målgrupper. Att staten, via tipsmedlen, kunnat öka bidragen för exempelvis lokala idrottsbyggen är en del av trenden. Detsamma gäller systemet med statligt direktstöd till vissa idrottsföreningar, som infördes då jag var kultur- och idrottsminister. Bland annat ÅIFK fick del av detta stöd.




Med tanke på landets framtid är det oerhört viktigt att barn och unga har möjlighet att skaffa sig sunda, idrottsrelaterade levnadsvanor. Tröskeln att motionera skall vara låg. Vi har fullt upp med att försöka stävja trenden med fler överviktiga unga, som är speciellt påtagligt bland pojkar i 20-årsåldern. På ett drygt decennium har beväringarnas medelvikt ökat med sex kilo medan genomsnittresultatet i det s.k Coopertestet sjunkit med 300 meter sedan 1970-talet. Riskerna vet vi. Att motarbeta fetmarelaterade problem såsom diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar samt skador i rörelseorganen är därför viktigt för individen och hela samhället.
 




Idag skrattas och stojas det på Olympiastadions gräsmatta. Allvar blandas med lek. Låt stämningen på detta fantastiska evenemang, där många skolor från Åboland deltar, vara en symbol för nya, välmående generationer, som dessutom bär vidare en viktig institutionell stafettpinne i Svenskfinland.

Stefan Wallin

Gruppanföranden

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50