Lokalt fångad fisk som foder vid fiskodlingar!

28.05.2013 kl. 14:49
Fisk från Östersjön, som inte duger för konsumtion, borde få användas som foder i fiskodling. Så säger riksdagsledamot Thomas Blomqvist, som i ett skriftligt spörsmål till regeringen efterlyser åtgärder för detta.

I Finland odlas årligen cirka 8-10 miljoner kilogram livsmedelsfisk. Tack vare den inhemska fiskodlingen kan konsumenterna handla närproducerad fisk, och förädlingsindustrin samt handeln kan förses med inhemska råvaror. På lokal nivå har fiskodlingarna en betydande sysselsättande effekt och är av märkbar ekonomisk betydelse.

Företagarens frivilliga insatser för att minska mängden näringsämnen, eller kompensera för tillförda näringsämnen, ska tas i beaktande i samband med miljötillståndsprocessen för fiskodlingen. Så står det i statsrådets principbeslut om det nationella vattenbruksprogrammet 2015. Det kan till exempel handla om att avlägsna näringsämnen genom att fånga underutnyttjade fiskar, speciellt mörtfiskar, som rör sig i influensområdet. Det kan också handla om att odla musslor, eller att vid fiskodling använda foder som är gjort av fisk från Östersjön.

- En ökad användning av foder baserat på fisk från Östersjön skulle stöda det finländska yrkesfisket samtidigt som det har en positiv miljöeffekt. I bästa fall kan en fiskodlare använda sig av lokalt fångad fisk vid sin fiskodling. På så sätt skulle man även få användning för de inhemska fiskarter som för tillfället inte utnyttjas av konsumenterna, konstaterar Blomqvist.

SFP

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00