Christina Gestrin: Finland bör hålla fast vid utvecklingsbiståndet

13.06.2013 kl. 08:48
I regeringsprogrammet sägs att u-landsbiståndet ska utvecklas i riktning mot det mål som Finland har förbundit sig till, dvs. 0,7 procent av BNP till år 2015. Utrikesutskottet hörde sakkunniga om u-landssamarbetet och konstaterar att biståndsnivån under ramperioden de facto kommer att minska med sammanlagt över 90 miljoner euro. Nu ser det ut som om biståndsnivån skulle vara den lägsta år 2015, dvs. året då Finland enligt FN:s milleniummålsättningar borde ha nått 0,7-procentsnivån.

Då kommer nivån sannolikt att sjunka under 0,5 procents nivå. Det här kan få följder för möjligheterna att genomföra det utvecklingspolitiska programmet, och särskilt det bilaterala u-landssamarbetet som berör ungdomars sysselsättning, mänskliga rättigheter och demokrati. I utrikesutskottet poängterade vi att en bedömning av u-landssamarbetet måste göras för att försöka klara av de utmaningar som mindre anslag innebär. Regeringen bör i nästa rambudgetförhandling återgå till en stigande budget för u-landssamarbetet.

EU säilytti vuonna 2012 asemansa suurimpana kehitysavun antajana, mutta kehitys on huolestuttavasti menossa laskusuuntaan myös siitä huolimatta, että 0,7 prosentin tavoite vuoteen 2015 uusittiin EU:ssa. Komissaari Piebalgs, jonka vastuulla on kehitysyhteistyö, on todennut, että pienenevä kehitysapu on kehityksen kannalta kestämätöntä. Ehkäisemällä köyhyyttä ja parantamalla ihmisten hyvinvointia kehitysmaissa ehkäistään myös terrorismin syntymistä ja laitonta maahanmuuttoa. EU:n ja jäsenmaiden tulisi tukea työpaikkojen syntymistä ja kaupankäynnin kehittämistä muun muassa investointien kautta.

Överlag finns det ett ständigt behov av att utveckla samarbetet med u-länderna. EU följer en ny förändringsagenda för samarbetet under åren 2014-2020 och arbetet med den nya agendan pågår. Nya finansieringsmodeller behövs och också den privata sektorn bör mera än förr inkluderas i arbetet. Samarbetet med de övriga nordiska länderna borde förbättras för att förstärka den sammanlagda effekten av det nordiska u-landssamarbetet.

Suomi on jäänyt jälkeen kehitysyhteistyössä, kun verrataan maihin, joihin olemme tottuneet samaistumaan. Ruotsi, Tanska, Norja ja Hollanti ovat korkeammalla tasolla 0,8-1 prosenttia bkt:sta. Valiokunnan arvion mukaan tämä on vaikuttanut Suomen kansainväliseen profiiliin ja yhteistyömahdollisuuksiin. Kysymys kuuluu: miten tämä vaikutti siihen, että Suomi hävisi vaalit paikasta YK:n turvallisuusneuvostossa?

Enligt regeringsprogrammet ska eventuella intäkter från EU:s utsläppshandel riktas till u-landssamarbetet. År 2013 har gratis utdelning av utsläppsrätter en betydande roll, men andelen gratis utsläppsrätter minskar stegvis och intäkter från utsläppsauktionen kommer att få en större betydelse, förutsatt att priset på utsläppsrätterna stiger. Det i sin tur beror på den ekonomiska utvecklingen i EU och efterfrågan på utsläppsrätter. Förhoppningsvis stiger priset på utsläppsrätten, gör det inte det så mister utsläppshandeln sin styrande effekt i klimat- och energipolitiken. Det är i alla fall mycket viktigt att pengarna, som fås från utsläppshandeln, styrs till u-landssamarbete, såsom också regeringsprogrammet lovade.

Tal i plenum 13.06.2013, Statsrådets redogörelse om ramar för statsfinanserna 2014 - 2017 
 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Gruppanförande 6.2 2013

Gruppanförande i remissdebatten om Statsrådets redogörelse för Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2012. Riksdagsman Thomas Blomqvist.
06.02.2013 kl. 15:27

Gruppanförande om 2013 års statsbudget

Riksdagsledamot Astrid Thors gruppanförande 17.12.2012 i debatten om finansutskottets betänkande om 2013 års statsbudget.
17.12.2012 kl. 16:57

Gruppanförande vid riksdagens jubileumsplenum 5.12.2012

Svenska riksdagsgruppens ordförande Mikaela nylanders gruppanförande vid riksdagens jubileumsplenum inför Finlands 95. självständighetsdag.
07.12.2012 kl. 09:55

Interpellationen om kommunreformen och tryggad närservice

Svenska riksdagsgruppens ordförande Mikaela Nylanders gruppanförande 3/10 2012 i debatten om interpellationen om kommunreformen och tryggad närservice.
03.10.2012 kl. 15:00

Interpellationsdebatten om tryggandet av kommunala närtjänster

Det finländska välfärdssamhället står inför det faktum att kommunstrukturen i vårt land är i behov av förbättring. Servicen, som utgör en av grunderna för välfärden, förverkligas inte i dagsläget på ett för alla rättvist sätt.
29.09.2011 kl. 10:15

Debatt om regeringen Katainens regeringsprogram

Svenska riksdagsgruppen vill först gratulera talmannen till valet, och uttrycka sin förvissning om att han liksom vice talmännen leder riksdagens arbete så att både regering och opposition och alla riksdagsgrupper, större och mindre, i debatterna behandlas jämlikt och rättvist. Vi ser fram emot ett gott samarbete.
28.06.2011 kl. 13:25

Budget 2011

Under hösten har vi nåtts av både goda och dåliga nyheter om ekonomin. De goda nyheterna gäller den ekonomiska utvecklingen i vårt land där sysselsättningsläget förbättrats och näringslivet och företagsvärlden återhämtat sig och förstärkts under det gångna året.
13.12.2010 kl. 14:00