Christina Gestrin: Finland bör hålla fast vid utvecklingsbiståndet

13.06.2013 kl. 09:17
I regeringsprogrammet sägs att u-landsbiståndet ska utvecklas i riktning mot det mål som Finland har förbundit sig till, dvs. 0,7 procent av BNP till år 2015. Utrikesutskottet hörde sakkunniga om u-landssamarbetet och konstaterar att biståndsnivån under ramperioden de facto kommer att minska med sammanlagt över 90 miljoner euro. Nu ser det ut som om biståndsnivån skulle vara den lägsta år 2015, dvs. året då Finland enligt FN:s milleniummålsättningar borde ha nått 0,7-procentsnivån.
Då kommer nivån sannolikt att sjunka under 0,5 procents nivå. Det här kan få följder för möjligheterna att genomföra det utvecklingspolitiska programmet, och särskilt det bilaterala u-landssamarbetet som berör ungdomars sysselsättning, mänskliga rättigheter och demokrati. I utrikesutskottet poängterade vi att en bedömning av u-landssamarbetet måste göras för att försöka klara av de utmaningar som mindre anslag innebär. Regeringen bör i nästa rambudgetförhandling återgå till en stigande budget för u-landssamarbetet.

EU säilytti vuonna 2012 asemansa suurimpana kehitysavun antajana, mutta kehitys on huolestuttavasti menossa laskusuuntaan myös siitä huolimatta, että 0,7 prosentin tavoite vuoteen 2015 uusittiin EU:ssa. Komissaari Piebalgs, jonka vastuulla on kehitysyhteistyö, on todennut, että pienenevä kehitysapu on kehityksen kannalta kestämätöntä. Ehkäisemällä köyhyyttä ja parantamalla ihmisten hyvinvointia kehitysmaissa ehkäistään myös terrorismin syntymistä ja laitonta maahanmuuttoa. EU:n ja jäsenmaiden tulisi tukea työpaikkojen syntymistä ja kaupankäynnin kehittämistä muun muassa investointien kautta.

Överlag finns det ett ständigt behov av att utveckla samarbetet med u-länderna. EU följer en ny förändringsagenda för samarbetet under åren 2014-2020 och arbetet med den nya agendan pågår. Nya finansieringsmodeller behövs och också den privata sektorn bör mera än förr inkluderas i arbetet. Samarbetet med de övriga nordiska länderna borde förbättras för att förstärka den sammanlagda effekten av det nordiska u-landssamarbetet. Suomi on jäänyt jälkeen kehitysyhteistyössä, kun verrataan maihin, joihin olemme tottuneet samaistumaan. Ruotsi, Tanska, Norja ja Hollanti ovat korkeammalla tasolla 0,8-1 prosenttia bkt:sta. Valiokunnan arvion mukaan tämä on vaikuttanut Suomen kansainväliseen profiiliin ja yhteistyömahdollisuuksiin. Kysymys kuuluu: miten tämä vaikutti siihen, että Suomi hävisi vaalit paikasta YK:n turvallisuusneuvostossa?

Enligt regeringsprogrammet ska eventuella intäkter från EU:s utsläppshandel riktas till u-landssamarbetet. År 2013 har gratis utdelning av utsläppsrätter en betydande roll, men andelen gratis utsläppsrätter minskar stegvis och intäkter från utsläppsauktionen kommer att få en större betydelse, förutsatt att priset på utsläppsrätterna stiger. Det i sin tur beror på den ekonomiska utvecklingen i EU och efterfrågan på utsläppsrätter. Förhoppningsvis stiger priset på utsläppsrätten, gör det inte det så mister utsläppshandeln sin styrande effekt i klimat- och energipolitiken. Det är i alla fall mycket viktigt att pengarna, som fås från utsläppshandeln, styrs till u-landssamarbete, såsom också regeringsprogrammet lovade.

Tal i plenum 12.06.2013, Statsrådets redogörelse om ramar för statsfinanserna 2014 - 2017

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00