Christina Gestrin: Finland bör hålla fast vid utvecklingsbiståndet

13.06.2013 kl. 10:15
I regeringsprogrammet sägs att u-landsbiståndet ska utvecklas i riktning mot det mål som Finland har förbundit sig till, dvs. 0,7 procent av BNP till år 2015. Utrikesutskottet hörde sakkunniga om u-landssamarbetet och konstaterar att biståndsnivån under ramperioden de facto kommer att minska med sammanlagt över 90 miljoner euro. Nu ser det ut som om biståndsnivån skulle vara den lägsta år 2015, dvs. året då Finland enligt FN:s milleniummålsättningar borde ha nått 0,7-procentsnivån.
Då kommer nivån sannolikt att sjunka under 0,5 procents nivå. Det här kan få följder för möjligheterna att genomföra det utvecklingspolitiska programmet, och särskilt det bilaterala u-landssamarbetet som berör ungdomars sysselsättning, mänskliga rättigheter och demokrati. I utrikesutskottet poängterade vi att en bedömning av u-landssamarbetet måste göras för att försöka klara av de utmaningar som mindre anslag innebär. Regeringen bör i nästa rambudgetförhandling återgå till en stigande budget för u-landssamarbetet.

EU säilytti vuonna 2012 asemansa suurimpana kehitysavun antajana, mutta kehitys on huolestuttavasti menossa laskusuuntaan myös siitä huolimatta, että 0,7 prosentin tavoite vuoteen 2015 uusittiin EU:ssa. Komissaari Piebalgs, jonka vastuulla on kehitysyhteistyö, on todennut, että pienenevä kehitysapu on kehityksen kannalta kestämätöntä. Ehkäisemällä köyhyyttä ja parantamalla ihmisten hyvinvointia kehitysmaissa ehkäistään myös terrorismin syntymistä ja laitonta maahanmuuttoa. EU:n ja jäsenmaiden tulisi tukea työpaikkojen syntymistä ja kaupankäynnin kehittämistä muun muassa investointien kautta.

Överlag finns det ett ständigt behov av att utveckla samarbetet med u-länderna. EU följer en ny förändringsagenda för samarbetet under åren 2014-2020 och arbetet med den nya agendan pågår. Nya finansieringsmodeller behövs och också den privata sektorn bör mera än förr inkluderas i arbetet. Samarbetet med de övriga nordiska länderna borde förbättras för att förstärka den sammanlagda effekten av det nordiska u-landssamarbetet.

Suomi on jäänyt jälkeen kehitysyhteistyössä, kun verrataan maihin, joihin olemme tottuneet samaistumaan. Ruotsi, Tanska, Norja ja Hollanti ovat korkeammalla tasolla 0,8-1 prosenttia bkt:sta. Valiokunnan arvion mukaan tämä on vaikuttanut Suomen kansainväliseen profiiliin ja yhteistyömahdollisuuksiin. Kysymys kuuluu: miten tämä vaikutti siihen, että Suomi hävisi vaalit paikasta YK:n turvallisuusneuvostossa?

Enligt regeringsprogrammet ska eventuella intäkter från EU:s utsläppshandel riktas till u-landssamarbetet. År 2013 har gratis utdelning av utsläppsrätter en betydande roll, men andelen gratis utsläppsrätter minskar stegvis och intäkter från utsläppsauktionen kommer att få en större betydelse, förutsatt att priset på utsläppsrätterna stiger. Det i sin tur beror på den ekonomiska utvecklingen i EU och efterfrågan på utsläppsrätter. Förhoppningsvis stiger priset på utsläppsrätten, gör det inte det så mister utsläppshandeln sin styrande effekt i klimat- och energipolitiken. Det är i alla fall mycket viktigt att pengarna, som fås från utsläppshandeln, styrs till u-landssamarbete, såsom också regeringsprogrammet lovade.

Tal i plenum om Statsrådets redogörelse om ramar för statsfinanserna 2014 - 2017, 12.06.2013

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om äldreomsorgen

Det är uppfriskande att oppositionen också intresserar sig för politiska substansfrågor som direkt berör medborgarnas vardagliga liv. Äldreomsorgen är utan tvekan en sådan. Äldreomsorgen är ändå mindre lämplig som föremål för en interpellation eftersom den är en gemensam angelägenhet för regeringen och hela riksdagen, och inte minst för kommunerna där oppositionen här i riksdagen bär samma ansvar som regeringspartierna.
29.09.2009 kl. 15:15

Remissdebatt om budgetförslaget för 2010

Minns någon en statsbudget som alla skulle ha varit helt tillfreds med? Knappast. Oppositionen hittar alltid stora brister i budgetförslagen och regeringspartier hittar mindre brister. Knappast har det ens funnits någon finansminister som skulle ha varit helt nöjd med alla detaljer. Det hör till sakens natur, eftersom varje budget är en balansgång och pengarna aldrig räcker till.
15.09.2009 kl. 16:05

Statsrådets redogörelse om mänskliga rättigheter

För att Finlands människorättspolitik utåt ska vara trovärdig gäller den gamla goda visdomen att det gäller att först sopa rent för egen dörr. Svenska riksdagsgruppen välkomnar därför att denna fjärde redogörelse också täcker respekten för de mänskliga rättigheterna och grundläggande fri- och rättigheterna i det egna landet.
09.09.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsrådets långsiktiga energi- och klimatstrategi

Utmaningarna har växt ytterligare för regeringens långsiktiga energi- och klimatstrategi under vintern och våren. Den ekonomiska nedgången har ytterligare försämrat ekonomin och därmed också höjt ribban en aning för ekonomiska satsningar på klimatpolitiken.
17.06.2009 kl. 15:45

Statsministerns upplysning om det ekonomiska läget

Det är minsann inget lätt jobb att sköta Finlands ekonomi i dagens situation. Det är osäkert och det är snabba förändringar som gör det nästan omöjligt att förutspå den ekonomiska utvecklingen.
17.06.2009 kl. 11:15

Responsdebatt om redogörelsen om Finlands säkerhets- och försvarspolitik

Svenska riksdagsgruppen har många gånger framhållit att EU är den samarbetsram inom vilken Finland ska stärka säkerheten såväl i Europa som ur ett globalt perspektiv. Säkerheten och stabiliteten i EU och övriga Europa stärks genom den mångomtalade solidaritetsklausulen.
16.06.2009 kl. 13:55