Blomqvist: Gör värderingen av vattenområden mer skälig!

29.06.2013 kl. 09:50
I ett skriftligt spörsmål till regeringen efterlyser riksdagsledamot Thomas Blomqvist att värderingen av vattenområden i samband med arvs- och gåvobeskattningen blir mer skälig. Blomqvist frågar vilka åtgärder regeringen ämnar vidta för att vattenområdenas olika särdrag bättre än tidigare tas i beaktande vid värderingen.

För tillfället föreskriver skatteförvaltningens anvisningar att vattenområdets gängse värde kan anses vara 80 euro per hektar. I enskilda fall kan värdet höjas eller sänkas på basis av områdets särdrag. Enligt uppgift beaktar skatteförvaltningen dock inte för tillfället tillräckligt de olika omständigheterna, som kan minska ett vattenområdes värde. 

Ett vattenområdes värde minskar bland annat av fiskeguiders möjlighet att få tillstånd till att på en annans vattenområde ordna fisketurism tillställningar. För detta tillstånd ska fiskeguiden betala en årlig avgift på 100 euro per län. Med andra ord betyder detta alltså att en helt utomstående person betalar en obetydlig avgift och genom detta får utnyttja en vattenägares område för sin egen näringsverksamhet.

− Antagandet om att ett vattenområdets gängse värde är 80 euro per hektar kan leda till oskäliga slutresultat vid arvs- och gåvobeskattningen. I praktiken kan vattenområdes värde minska av många olika orsaker, till exempel av att området utnyttjas av fiskeguider. Det är även viktigt att komma ihåg att vattenområdets värde kanaliseras de facto till strandfastigheten som gränsar till vattnet. Skatteförvaltningens anvisningar borde därför bättre beakta de olika omständigheter som påverkar vattenområdets gängse värde, konstaterar Blomqvist.


Tilläggsuppgifter: Thomas Blomqvist, tel. 050 512 1776
SFP

Gruppanföranden

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00