Blomqvist: Gör värderingen av vattenområden mer skälig!

29.06.2013 kl. 09:50
I ett skriftligt spörsmål till regeringen efterlyser riksdagsledamot Thomas Blomqvist att värderingen av vattenområden i samband med arvs- och gåvobeskattningen blir mer skälig. Blomqvist frågar vilka åtgärder regeringen ämnar vidta för att vattenområdenas olika särdrag bättre än tidigare tas i beaktande vid värderingen.

För tillfället föreskriver skatteförvaltningens anvisningar att vattenområdets gängse värde kan anses vara 80 euro per hektar. I enskilda fall kan värdet höjas eller sänkas på basis av områdets särdrag. Enligt uppgift beaktar skatteförvaltningen dock inte för tillfället tillräckligt de olika omständigheterna, som kan minska ett vattenområdes värde. 

Ett vattenområdes värde minskar bland annat av fiskeguiders möjlighet att få tillstånd till att på en annans vattenområde ordna fisketurism tillställningar. För detta tillstånd ska fiskeguiden betala en årlig avgift på 100 euro per län. Med andra ord betyder detta alltså att en helt utomstående person betalar en obetydlig avgift och genom detta får utnyttja en vattenägares område för sin egen näringsverksamhet.

− Antagandet om att ett vattenområdets gängse värde är 80 euro per hektar kan leda till oskäliga slutresultat vid arvs- och gåvobeskattningen. I praktiken kan vattenområdes värde minska av många olika orsaker, till exempel av att området utnyttjas av fiskeguider. Det är även viktigt att komma ihåg att vattenområdets värde kanaliseras de facto till strandfastigheten som gränsar till vattnet. Skatteförvaltningens anvisningar borde därför bättre beakta de olika omständigheter som påverkar vattenområdets gängse värde, konstaterar Blomqvist.


Tilläggsuppgifter: Thomas Blomqvist, tel. 050 512 1776
SFP

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00