Nauclér höll uppmärksammat anförande i budgetdebatt

19.09.2013 kl. 17:14
Riksdagsledamot Elisabeth Nauclér lyfte fram frågan om det internationella biståndet.
Vid riksdagens remissdebatt över statsbudgeten för 2014 höll Elisabeth Nauclér ett anförande  som har fått positiv uppmärksamhet i sociala medier. Det som fick mest uppmärksamhet var hennes kritik av regeringens linje gällande det internationella biståndet.  

Finland har förbundit sig i EU och FN att höja anslaget för utvecklingssamarbetet till 0,7 procent av bruttonationalprodukten år 2015. Det målet blir allt mer avlägset.

År 2010 var det sammanlagda biståndet  0.55 % av BNI, 2011 var det 0.52 % och 2012 ökade det till 0.53 %. Budgeten för 2013 utvisade att andelen av BNI kommer att ligga på 0.55 %. I budgeten för 2014 avser man att det internationella biståndet kommer att hållas kvar på samma nivå, nämligen 0.55 %. Denna negativa utveckling har att göra med att man fryst anslagen för det egentliga utvecklingssamarbetet för 2013-2014 enligt 2012 års nivå.

På grund av det här beslutet samt planerna för nedskärningar i biståndet under åren 2015-2017 kommer Finland inte att nå 0,7 % under en skönjbar framtid. Det är nu mycket viktigt att motverka alla tendenser till beslut om nedskärningarna fr.o.m. 2015.   

-      Det finns tyvärr mycket i budgeten jag blir nedstämd av. Man kan läsa att behovet av utrikespolitisk påverkan hela tiden ökar, och kommer att göra det de närmaste åren. Det är för mig förvirrande att man å ena sidan har en klar omvärldsuppfattning för de kommande åren, men samtidigt väljer att inte öka andelen internationellt bistånd, och därmed försvagas vårt internationella inflytande och våra påverkningsmöjligheter, berättar Nauclér.

Regeringens mål är att öka anslagen för bistånd genom att styra inkomsterna från auktioneringen av utsläppsrätter till utvecklingssamarbete och klimatfinansiering. Inkomsterna från utsläppshandeln är ett litet och viktigt steg mot ett ökat bistånd men inkomsterna kommer tyvärr inte att räcka till för en tillräcklig budgettillväxt. Det är ändå viktigt att hålla fast vid regeringsprogrammets beslut om att öronmärka utsläppshandelsinkomsterna för bistånd.

En annan oroväckande sak är att Utrikesministeriets fullmakter att bevilja medel och ingå avtal begränsas genom nedskärningar på upp till 200 miljoner. Detta är oroväckande eftersom det leder till att biståndssamarbetets långsiktighet lider när man inte längre kan ingå fleråriga avtal.

-          Utveckling tar tid och behöver långsiktighet. Det är viktigt att komma ihåg att utveckling syns allt som oftast inte på kort sikt genom vanliga BNP-undersökningar, förklarar Nauclér.

Det är värt att komma ihåg att nedskärningar av biståndsbudgeten i allmänhet betyder att de allra fattigaste lider mest. 

Ytterligare en aspekt i budgeten är värd att kommentera, och det är avsaknaden av medel för att ratificera Istanbulkonventionen. Den internationella konventionen, som 25 länder har skrivit under men få ännu ratificerat, har som mål att skydda kvinnor som utsätts för våld i hemmet. Anledningen till att den inte har ratificeras är att det saknas pengar för alla de åtgärder som måste vidtas.

-          I alla budgetsammanhang lyfts det upp hur mycket det skulle kosta, men hittills har jag inte sett några verkligt övertygande siffror om vad den verkliga nettoutgiften skulle bli om man skulle dra bort alla de kostnader som våldet mot kvinnor försorsakar, enligt Nauclér.
Nauclér tog också upp Ålands vilja att ta emot syriska flyktingar fastän man också på Åland nu lever i ekonomiskt knappa tider och måste spara på de offentliga utgifterna.
Elisabeth Nauclér

Gruppanföranden

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50