Halla-ahos attityd inhuman

24.09.2013 kl. 14:00
Riksdagsledamot Christina Gestrin från Svenska riksdagsgruppen tar skarpt avstånd från riksdagsledamot Jussi Halla-ahos (Sannf) nedlåtande attityd till det akuta syriska flyktingproblemet.

Riksdagsledamot Christina Gestrin från Svenska riksdagsgruppen tar skarpt avstånd från riksdagsledamot Jussi Halla-ahos (Sannf) nedlåtande attityd till det akuta syriska flyktingproblemet.
I två skilda skriftliga spörsmål kritiserar Halla-aho och hans sannfinländska partikamrat Vesa-Matti Saarakkala regeringens beslut från i fredags om att ta emot 500 syriska flyktingar nästa år.
Gestrin finner det naturligt att Finland i likhet med andra nordiska länder tar sitt internationella ansvar för de stora flyktingströmmarna från Syrien.
- Trots att vi har en svår ekonomisk situation måste vi ta vår del av ansvaret för akuta globala problem, säger hon.
Enligt Halla-aho ska Finland inte slösa skattebetalarnas pengar på ”sekundära uppgifter” som humanitär flyktingmottagning. Han säger att den humanitära invandringen har skapat stora och kroniska problem överallt i Västeuropa. Han nämner förortskravellerna i Sverige som varnande exempel.
Christina Gestrin anser att Halla-ahos och Saarakkalas hållning är ohållbar.
- Så kan man inte resonera. Det visar att klimatet har hårdnat när det gäller humanitär hjälp. Det är inte heller sant att invandrarna ensamma skulle ha skapat förortsproblemen.

Inrikesminister Päivi Räsänen (KD) bereder förslaget som innebär att Finland tar emot fler flyktingar från Syrien under nästa år. Svenska riksdagsgruppen stöder Räsänens initiativ, men frågar sig varför man måste vänta till nästa år då situationen nu är akut.
- Jag kan förstå att det kan finnas praktiska hinder, men tycker att åtgärderna inte ska skjutas upp en dag för länge. Från Inrikesministeriet bör det så snabbt som möjligt gå ut en uppmaning till kommunerna att de förbereder sig på en något större flyktingkvot, säger Gestrin.

För ytterligare kommentarer:
Christina Gestrin, riksdagsledamot, tel. 050 5113121

Christina Gestrin

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15