Halla-ahos attityd inhuman

24.09.2013 kl. 14:00
Riksdagsledamot Christina Gestrin från Svenska riksdagsgruppen tar skarpt avstånd från riksdagsledamot Jussi Halla-ahos (Sannf) nedlåtande attityd till det akuta syriska flyktingproblemet.

Riksdagsledamot Christina Gestrin från Svenska riksdagsgruppen tar skarpt avstånd från riksdagsledamot Jussi Halla-ahos (Sannf) nedlåtande attityd till det akuta syriska flyktingproblemet.
I två skilda skriftliga spörsmål kritiserar Halla-aho och hans sannfinländska partikamrat Vesa-Matti Saarakkala regeringens beslut från i fredags om att ta emot 500 syriska flyktingar nästa år.
Gestrin finner det naturligt att Finland i likhet med andra nordiska länder tar sitt internationella ansvar för de stora flyktingströmmarna från Syrien.
- Trots att vi har en svår ekonomisk situation måste vi ta vår del av ansvaret för akuta globala problem, säger hon.
Enligt Halla-aho ska Finland inte slösa skattebetalarnas pengar på ”sekundära uppgifter” som humanitär flyktingmottagning. Han säger att den humanitära invandringen har skapat stora och kroniska problem överallt i Västeuropa. Han nämner förortskravellerna i Sverige som varnande exempel.
Christina Gestrin anser att Halla-ahos och Saarakkalas hållning är ohållbar.
- Så kan man inte resonera. Det visar att klimatet har hårdnat när det gäller humanitär hjälp. Det är inte heller sant att invandrarna ensamma skulle ha skapat förortsproblemen.

Inrikesminister Päivi Räsänen (KD) bereder förslaget som innebär att Finland tar emot fler flyktingar från Syrien under nästa år. Svenska riksdagsgruppen stöder Räsänens initiativ, men frågar sig varför man måste vänta till nästa år då situationen nu är akut.
- Jag kan förstå att det kan finnas praktiska hinder, men tycker att åtgärderna inte ska skjutas upp en dag för länge. Från Inrikesministeriet bör det så snabbt som möjligt gå ut en uppmaning till kommunerna att de förbereder sig på en något större flyktingkvot, säger Gestrin.

För ytterligare kommentarer:
Christina Gestrin, riksdagsledamot, tel. 050 5113121

Christina Gestrin

Gruppanföranden

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00