Halla-ahos attityd inhuman

24.09.2013 kl. 14:00
Riksdagsledamot Christina Gestrin från Svenska riksdagsgruppen tar skarpt avstånd från riksdagsledamot Jussi Halla-ahos (Sannf) nedlåtande attityd till det akuta syriska flyktingproblemet.

Riksdagsledamot Christina Gestrin från Svenska riksdagsgruppen tar skarpt avstånd från riksdagsledamot Jussi Halla-ahos (Sannf) nedlåtande attityd till det akuta syriska flyktingproblemet.
I två skilda skriftliga spörsmål kritiserar Halla-aho och hans sannfinländska partikamrat Vesa-Matti Saarakkala regeringens beslut från i fredags om att ta emot 500 syriska flyktingar nästa år.
Gestrin finner det naturligt att Finland i likhet med andra nordiska länder tar sitt internationella ansvar för de stora flyktingströmmarna från Syrien.
- Trots att vi har en svår ekonomisk situation måste vi ta vår del av ansvaret för akuta globala problem, säger hon.
Enligt Halla-aho ska Finland inte slösa skattebetalarnas pengar på ”sekundära uppgifter” som humanitär flyktingmottagning. Han säger att den humanitära invandringen har skapat stora och kroniska problem överallt i Västeuropa. Han nämner förortskravellerna i Sverige som varnande exempel.
Christina Gestrin anser att Halla-ahos och Saarakkalas hållning är ohållbar.
- Så kan man inte resonera. Det visar att klimatet har hårdnat när det gäller humanitär hjälp. Det är inte heller sant att invandrarna ensamma skulle ha skapat förortsproblemen.

Inrikesminister Päivi Räsänen (KD) bereder förslaget som innebär att Finland tar emot fler flyktingar från Syrien under nästa år. Svenska riksdagsgruppen stöder Räsänens initiativ, men frågar sig varför man måste vänta till nästa år då situationen nu är akut.
- Jag kan förstå att det kan finnas praktiska hinder, men tycker att åtgärderna inte ska skjutas upp en dag för länge. Från Inrikesministeriet bör det så snabbt som möjligt gå ut en uppmaning till kommunerna att de förbereder sig på en något större flyktingkvot, säger Gestrin.

För ytterligare kommentarer:
Christina Gestrin, riksdagsledamot, tel. 050 5113121

Christina Gestrin

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15