Interpellationsdebatt om hemvårdsstöd.

25.09.2013 kl. 15:10
Gruppanförandet framfört av riksdagsledamot Stefan Wallin.

Ärade talman,

Hemvårdsstödet har varit ett viktigt element när det finländska dagvårdssystemet har utvecklats. Dagvårdslagen som stiftades på 1980-talet innebar en radikal förbättring för barnfamiljerna. Dagvårdslagen i sin första fas garanterade kommunal dagvårdsplats för barn under tre år.
Den då nya dagvårdslagen skapade ett stort tryck på kommunerna att bygga ut den kommunala dagvården. För att minska på detta tryck kom hemvårdsstödet in i bilden. Målet var att erbjuda familjerna alternativ. Genom hemvårdsstödet, ofta förhöjt med en kommunal tilläggsdel, blev det ett gångbart alternativ att barnet under de första levnadsåren vårdades hemma.
Genom att vårt välfärdssamhälle kunde erbjuda två fullgoda alternativ – kommunal dagvårdsplats eller hemvårdsstöd – blev det lättare för kommunerna att balanserat bygga ut barndagvården.

På över tjugo år har inga stora förändringar gjorts i fråga om hemvårdsstödet. I dagens ekonomiskt ansträngda situation finns det skäl att kritiskt väga de välfärdstjänster vårt samhälle erbjuder. Det är dock skäl att åter än en gång betona att reformen av hemvårdsstödet inte är en sparåtgärd.

Ärade talman,

Svenska riksdagsgruppen anser att hemvårdsstödet i huvudsak är ett bra system. Att föräldrarna själva kan välja att vårda sitt barn hemma under de allra första levnadsåren är något det inte finns skäl – vare sig barnpedagogiska eller ekonomiska – att backa från.
Däremot borde också oppositionen kunna medge att systemet med hemvårdsstöd även har problematiska sidor.
Den största avigsidan är att unga kvinnor riskerar att fjärmas från arbetslivet under längre perioder än önskvärt. Som vi redan har hört talar statistiken sitt tydliga språk: Bara drygt fem procent av dem som i dag lyfter hemvårdsstöd är pappor, över 90 procent är mammor. Det här påverkar kvinnornas löneutveckling på ett negativt sätt, deras tid i arbetslivet blir kortare än männens och detta kommer framför allt att påverka kvinnors framtida pensioner.

Regeringen ser det nu som rätt tidpunkt att reformera hemvårdsstödet i en riktning som ökar jämställdheten mellan makarna. Det stora samhällsprojektet är att få en större del av befolkningen med i arbetslivet.
Därmed inte sagt att en övergång till ett system, som även tvingar papporna att ta ställning till i vilken grad familjen ska utnyttja möjligheten till hemvårdsstöd, skulle vara problemfri. Realiteter gör att det blir svårt för pappor att prioritera hemvård av barn framför lönearbete. Pappornas förtjänstnivå är i regel högre än mammornas – vilket i sin tur blottar en annan allvarlig snedvridning. Likalönsprincipen är långt ifrån en realitet.
En färsk undersökning av Löntagarnas forskningsinstitut visar att mer än var fjärde kvinna i åldern 25-34 har en visstidsanställning. Och det finns skäl att understryka att högskoleutbildade är de som oftast har kortvariga jobb.
Enligt samma undersökning är skillnaden mellan hur stor andel finländska män och kvinnor är visstidsanställda en av de största i EU.
Att acceptera detta är om något ansvarslös familjepolitik. Unga kvinnors ställning på arbetsmarknaden måste stärkas. Här är den offentliga sektorn som arbetsgivare inte den minsta syndaren. Enligt Svenska riksdagsgruppen är det ett centralt element i en hållbar familjepolitik att även unga kvinnor har möjlighet till varaktiga arbetsplatser och kommer bort från snuttjobbsvärlden som enbart bjuder på osäkra framtidsperspektiv.

Ärade talman,

Mot denna bakgrund är den föreslagna förändringen i villkoren för hemvårdsstöd berättigad. Den positiva effekten på jämställdheten inom familjerna vill vi tro att kommer åtminstone på litet längre sikt. Familjerna kan i många fall få temporärt lägre inkomster, men i gengäld får papporna kvantitativ kvalitetstid med sina barn. Hur mäter man priset för mer tid med barnet?
Svenska riksdagsgruppen har länge arbetat för en föräldraledighetsmodell som betyder att en tredjedel tas ut av mamman, en tredjedel av pappan och den sista tredjedelen av någondera föräldern. Detta är fortfarande målet, och strängt taget är reformen av hemvårdsstödet ett konkret steg på denna väg.
Reformen ska även ses som en signal för att påverka attityderna hos pappornas arbetsgivare. Den långsiktiga målsättningen är att fördela kostnaderna för föräldraledigheterna jämnt mellan föräldrarnas arbetsgivare.
Interpellationsmakarna har rätt att man i detaljerna av hemvårdsstödsreformen bör beakta olika realiteter i arbetslivet. Flexibilitet i tillämpningen behövs så att exempelvis lärare smidigt kan byta från en vårdperiod till arbete vid ett terminsskifte. Det finns också andra faktorer att beakta.

Ärade talman,

I interpellationen heter det mycket riktigt att, jag citerar, ”största delen av familjerna utnyttjar åtminstone för en tid möjligheten att sköta sitt under treåriga barn hemma”. Vi vill här påpeka att regeringens förslag ingalunda undergräver denna möjlighet.
Många familjer vill uppskjuta starten på ett barns dagvårdskarriär tills barnet är ungefär två år gammalt. Också enligt det delade systemet för hemvårdsstöd kan, om familjen så vill, modern vara hemma med barnet under de två första levnadsåren.
Att för det tredje året ta in en ur de flesta synvinklar vettig jämställdhetsaspekt är inte nedskärningspolitik, utan tvärtom vi tror att det gagnar helheten.

Regeringen åtnjuter också i denna fråga Svenska riksdagsgruppens förtroende.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15