Allt för lite fokus på miljö och ursprungsbefolkning.

04.10.2013 kl. 10:02
Under onsdagen den 2 oktober debatterades regeringens arktiska strategi i plenum. Ålands riksdagsledamot Elisabeth Nauclér höll ett anförande

Arktis har blivit en global arena med viktigt geoekonomisk och geopolitisk betydelse, speciellt för de länder som är belägna på jordens norra hemisfär. Men för många ligger området mentalt fortfarande långt borta, och därför har det inte fått den uppmärksamhet det borde få. Exempelvis har EU ännu inte en arktisk strategi.

I och med den globala uppvärmningen och att arktiska isen alltmer smälter bort har dock intresset för området stigit markant, speciellt med tanke på de rika naturtillgångar som beräknas finnas under ismassorna. Stora delar av Arktis tillhör i dag ingen stat, och därför har konflikter blossat upp om rättigheterna att utvinna naturresurser, exempelvis olja, från dessa områden. 

Arktis är alltså i stora behov av internationell reglering; i dag är det klart att UNCLOS och IMO:s regler ska tillämpas. Men tydligt är att man behöver utveckla den internationella regleringen av området, vilket man i Finlands arktiska strategi också framhäver och prioriterar. Finland har två viktiga uppgifter:


- Finland måste i EU driva på en tydlig EU-strategi och ett aktivt engagemang. Detta är den viktigaste uppgiften för Finlands regering. Den andra är att se till att länderna samarbetar inom IMO för en polarkod med krav på isförstärkning av och polarklass för fartyg – krav som måste vara lika för alla parter, och ett absolut krav om miljön ska kunna skyddas. Vi vill inte se ett liknande beteende som i fallet med svaveldirektivet, poängterar Nauclér


I brännpunkten finner vi klimatförändringar, miljöförstöring, exceptionellt känsligt djurliv och känsliga miljöer samt starka ekonomiska intressen. 90 procent av EU:s handel transporteras till sjöss, och om Norra ishavet öppnas upp, vilket redan har börjat ske och fraktfartyg börjar alltmer utnyttja den norra passagen, kommer vi att se betydande ökning av mänsklig aktivitet i Arktis. Som exempel på betydelsen av sjöfarten i Arktis kan nämnas att avståndet mellan Rotterdam och Shanghai kommer att förkortas med 5 000 kilometer mot nuvarande rutt via Suezkanalen och restiden förkortas från 30 till 14 dagar.


- Men i debatten i plenum handlade det tyvärr alltför mycket om Finlands ekonomiska intressen och allt för lite om människans påverkan på Arktis känsliga miljö och ursprungsbefolkning som den ökande aktiviteten i Arktis föranleder, säger Nauclér besviket.  
 

Elisabeth Nauclér

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35