Laxsoppa med bismak.

08.10.2013 kl. 12:59
Fritidsfiskare och riksdagsledamot Jörn Donner efterlyser förnuft i laxdiskussionen.


Med skådespelaren Jasper Pääkkönen och en del andra i spetsen utmålas en mycket ensidig bild av Finlands laxpolitik. De låter förstå att ingenting skulle ha gjorts för att skydda laxen i Östersjön.

Donner påpekar att laxfisket har begränsats redan länge och då särskilt på yrkesfiskarnas försorg. Finland har bland annat begränsat laxfisket genom en stram tidsreglering sedan år 1996 och förbudet mot drivnätsfiske som i praktiken gjort slut på laxfisket i öppet hav sedan 2008. Också laxkvoterna för Östersjön har under de senaste åren reducerats drastiskt.

- Till Torneälv vandrade rekordmånga, omkring 60 000 laxar under år 2012. Detta är drygt tvåhundra procent mera än år 2011. Också i år var antalet vandringslax omkring 52 000. Kanske Jasper Pääkkönen inte vet detta, eller så vill han bara inte berätta det, säger Donner.

- Nedskurna laxkvoter motiveras ofta med internationella havsforskningsrådet ICES vetenskapliga rekommendationer. Varför glömmer de som vill skära ned kvoterna att berätta att enligt detta samma ICES, förbättras inte det svaga laxbeståndet på något väsentligt sätt fastän laxkvoten spikas på en mycket låg nivå och laxfisket minimeras, frågar Donner.

Enligt ICES bör små och svaga laxbestånd återupplivas genom riktade åtgärder, såsom exempelvis fiskebegränsningar vid särskilda älvar, genom rehabilitering av älvarna och genom att undanröja hinder för den vandrande fisken.

- Jag är själv en ivrig fritidsfiskare, strömmingen är min favorit. Jag kan ändå inte fatta varför man hela tiden skäller på yrkesfiskarna. De ser ju till att många finländare får färsk inhemsk fisk på sitt matbord. Anser faktiskt Pääkkönen & co att det är bättre att vi erbjuds enbart pangasius-fisk, influgen från Asien? Är det enligt dem ekologiskt, undrar Donner.


Tilläggsuppgifter:

Riksdagsledamot Jörn Donner, tel. 050 512 2886, jorn.donner@riksdagen.fi
Riksdagsassistent Camilla Mäkinen, tel. 050 574 2049
Jörn Donner

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15