Barnets bästa i främsta rummet!

20.10.2013 kl. 10:10
Den nya medlingsmodellen i vårdnadstvister har visat sig vara mycket bra. Aviskten är att inlämna en regeringsproposition till riksdagen ännu i år.

Barns rättigheter har varit mycket på tapeten under de senaste veckorna. Vid Justitieministeriet har medling i vårdnadstvister med hjälp av ett sakkunnigbiträde hög prioritet. Nästa år kommer den nya medlingsmodellen, där domaren biträds av en psykolog eller socialarbetare, att införas i hela landet. Hittills har ett försök med den nya modellen pågått i elva tingsrätter, bland annat i Österbottens tingsrätt. Ärendet bereds som bäst på ministeriet, och min avsikt är att en regeringsproposition kommer att överlämnas till riksdagen ännu i år.
Modellen har hittills visat sig vara mycket bra. Vårdnadstvister har kunnat behandlas snabbt och förlikning har uppnåtts i de flesta fallen. Responsen från de berörda, bland annat föräldrar har i huvudsak varit mycket positiv. Förfarandet är unikt och genom att förena olika yrkeskårers sakkunskap är det möjligt att erbjuda föräldrarna stöd för att lösa både juridiska och psykologiska konflikter i samband med en skilsmässa.  En förlikning och en snabb lösning bidrar till att den gemensamma vårdnaden fungerar bättre och främjar samtidigt barnets bästa. Därför är det viktigt att man även i domstol försöker uppnå förlikning.
Medling i domstol förutsätter dock att den kommunala basservicen, såsom barnatillsyningsmännens avtalstjänst och medling i familjefrågor, fungerar bra. Tanken är inte att föräldrarna ska söka hjälp via domstol när det är möjligt att lösa tvisten redan i ett tidigare skede med hjälp av kommunens socialtjänst.
Förra veckan deltog jag i ett seminarium om skötseln av barn- och familjerättsliga ärenden mellan Finland och Ryssland.  Haagkonventionen om internationella bortföranden av barn trädde i kraft mellan Finland och Ryssland i början av året. Samarbete mellan myndigheter är i nyckelposition när det gäller bortföranden av barn. I de här fallen är direkta och personliga kontakter och en enhetlig tillämpning av konventionerna av största vikt. Internationella familjetvister är ofta invecklade och svårlösta och därför är det till barnets bästa att myndigheterna i de olika länderna kan fatta och verkställa beslut utan onödiga dröjsmål.  

Jag har också med oro följt situationen med den fyraåriga syriska flickan i Ryssland. Fallet visar tydligt hur i synnerhet barn lider av kriget i Syrien. I detta sammanhang är det skäl att komma ihåg att Finland är bundet även av internationella överenskommelser, såsom FN:s konvention om barnets rättigheter. Barnets bästa ska alltid sättas först när beslut fattas.

Till slut vill jag också säga att jag är glad att 16-åriga Malala Yousafzai fick EU:s Sacharov-pris. Malala har modigt försvarat flickors rättigheter i. Förra året attackerades hon av talibaner och skadades allvarligt men har efter det lyckligtvis tillfrisknat. Trots detta har hon oförtrutligt fortsatt sin kamp för mänskliga rättigheter och rätt till utbildning. Det är inte bara beundransvärt, det är en bragd!

Anna-Maja Henriksson
justitieminister (SFP)

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00