Riksdagsledamot Nauclér riddare av Hederslegionen

18.10.2013 kl. 16:06
Riksdagsledamot Elisabeth Nauclér tilldelades 17 november på franska ambassaden i Helsingfors riddartecknet av Hederslegionen, som är den högsta och förnämsta franska orden

Riksdagsledamot Elisabeth Nauclér tilldelades i torsdags (den 17 november) på franska ambassaden i Helsingfors riddartecknet av Hederslegionen, som är den högsta och förnämsta franska orden. Den instiftades 1802 av Napoleon. Frankrikes ambassadör höll en mottagning på ambassaden i Helsingfors för att överlämna utmärkelsen i närvaro av familjemedlemmar, riksdagskollegor, arbetskamrater, och från Åland bland annat förre franske honorärkonsuln.

Ambassadören framhöll i sitt tal speciellt att Nauclér genom åren haft mycket goda kontakter med Frankrike både privat och i sitt arbete. Under FN-tiden i forna Jugoslavien hade hon både civila och militära kontakter och under sin tid som riksdagsledamot har hon varit en mycket aktiv ordförande i riksdagens fransk-finska vängrupp.  

Nauclér framhöll i sitt tal att trots att hon egentligen inte har någon fransk anknytning, aldrig bott eller arbetat i Frankrike, så har hon i egenskap av fransk honorärkonsul på Åland, FN-tjänsteman i forna Jugoslavien och ordförande av riksdagens vängrupp kommit att knyta många band till Frankrike och fransmän. 

Hon tackade för utmärkelsen och framhöll att den tillfaller lika mycket riksdagen som henne själv. Hon hälsade att president Hollande säkert är välkommen till Åland, men under tiden hoppades hon att franska ambassaden och vängruppen i riksdagen lyckas med att få en fransk talman att besöka Finlands riksdag. Hittills har fyra finska talmän besökt Frankrikes parlament; Johannes Virolainen, Riitta Uosukainen, Paavo Lipponen samt Sauli Niinistö, men ingen fransk talman har ännu varit på officiellt besök i Finlands riksdag.

• Nauclér har sedan tidigare den franska hedersutmärkelsen Ordre National du Mérite (officer).   
Elisabeth Nauclér

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30