Riksdagsledamot Nauclér riddare av Hederslegionen

18.10.2013 kl. 16:06
Riksdagsledamot Elisabeth Nauclér tilldelades 17 november på franska ambassaden i Helsingfors riddartecknet av Hederslegionen, som är den högsta och förnämsta franska orden

Riksdagsledamot Elisabeth Nauclér tilldelades i torsdags (den 17 november) på franska ambassaden i Helsingfors riddartecknet av Hederslegionen, som är den högsta och förnämsta franska orden. Den instiftades 1802 av Napoleon. Frankrikes ambassadör höll en mottagning på ambassaden i Helsingfors för att överlämna utmärkelsen i närvaro av familjemedlemmar, riksdagskollegor, arbetskamrater, och från Åland bland annat förre franske honorärkonsuln.

Ambassadören framhöll i sitt tal speciellt att Nauclér genom åren haft mycket goda kontakter med Frankrike både privat och i sitt arbete. Under FN-tiden i forna Jugoslavien hade hon både civila och militära kontakter och under sin tid som riksdagsledamot har hon varit en mycket aktiv ordförande i riksdagens fransk-finska vängrupp.  

Nauclér framhöll i sitt tal att trots att hon egentligen inte har någon fransk anknytning, aldrig bott eller arbetat i Frankrike, så har hon i egenskap av fransk honorärkonsul på Åland, FN-tjänsteman i forna Jugoslavien och ordförande av riksdagens vängrupp kommit att knyta många band till Frankrike och fransmän. 

Hon tackade för utmärkelsen och framhöll att den tillfaller lika mycket riksdagen som henne själv. Hon hälsade att president Hollande säkert är välkommen till Åland, men under tiden hoppades hon att franska ambassaden och vängruppen i riksdagen lyckas med att få en fransk talman att besöka Finlands riksdag. Hittills har fyra finska talmän besökt Frankrikes parlament; Johannes Virolainen, Riitta Uosukainen, Paavo Lipponen samt Sauli Niinistö, men ingen fransk talman har ännu varit på officiellt besök i Finlands riksdag.

• Nauclér har sedan tidigare den franska hedersutmärkelsen Ordre National du Mérite (officer).   
Elisabeth Nauclér

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35