Nauclér deltog i Västafrikansk konferens.

06.11.2013 kl. 08:53
Konferensen var för riksdagsledamot Nauclérs del en fortsättning på hennes engagemang för kvinnliga rättigheter och att öka kvinnors egenmakt. En av de saker som parlamentarikerna i Västafrika söker råd och stöd för är det parlamentariska nätverkandet mellan kvinnliga parlamentariker oavsett partitillhörighet. Finland anses som ett föregångsland på området

Riksdagsledamot Elisabeth Nauclér deltog under förra veckan (29-31 oktober) på konferensen ”Cenference on Political Stability, Human Security and Development in West Africa. What Role for ECOWAS-Parliament” organiserad av AWEPA och ECOWAS (CEDEAO på franska) i Dakar, Senegal. AWEPA bildades av parlamentariker i Europa som vill ge sitt stöd till parlamentariker i Afrika och särskilt under apartheid. Det var parlamentariker som arbetade ”för” numer heter det ”med” afrikanska parlamentariker (om AWEPAS historia kan ni läsa mer om på deras hemsida). Nauclér var viceordförande i Finlands sektion av AWEPA under sin första period i riksdagen och är återigen under denna period viceordförande.
ECOWAS bildades 1975 med syfte att bli ett frihandelsområde och en tullunion, men fokus har kommit att sättas på helt andra frågor som en följd av alla olika sorters kriser länderna varit med om. ECOWAS består av 15 stater: Benin, Burkina Faso, Gambia, Ghana, Guinea, Guinea-Bissau, Kap Verde, Liberia, Mali, Niger, Nigeria, Elfenbenskusten, Senegal, Sierra Leone och Togo. Kriserna har avlöst varandra i området och mycket av samarbetet har ägnats åt att försöka stärka stabiliteten i området och hantera svåra kriser i grannländer – humanitära kriser såväl som direkta krig.
- Jag har aldrig tagit på mig något uppdrag utanför Finland som AWEPA-representant utan bara stått värd när afrikanska parlamentariker varit i Finland. Nu ombads jag komma med till Västafrika, och när det sedan bar iväg så hade AWEPAS belgiska ordförande och dess polske viceordförande fått förhinder så jag fick uppdraget att hålla öppningsanförandet på konferensen, säger Nauclér.
Nauclér blev utsedd att vara en s.k. resursperson i en grupp som skulle komma med förslag till hur det fredsbevarande arbetet skulle kunna organiseras. De ansåg att det inte räcker med fredsbevarande, utan också upprätthållandet av freden är åtminstone lika nödvändigt. På konferensen ansåg man att det krävs en fredsbevarande styrka som är beredda att när som helst ingripa, och i teorin finns den, men inte i praktiken. När den behövs finns det aldrig pengar och resurser att mobilisera trupperna. De kom fram till att de behöver något liknande som det finns på europeisk nivå och kallas Rapid Reaction Force (RRF).
- Konferensen var för min del en fortsättning på mitt engagemang för kvinnliga rättigheter och att öka kvinnors egenmakt. En av de saker som parlamentarikerna i Västafrika söker råd och stöd för är det parlamentariska nätverkandet mellan kvinnliga parlamentariker oavsett partitillhörighet. Finland anses som ett föregångsland på området. Det har blivit många turer till Serbien för min del just av den här anledningen och resan till Senegal var också delvis med det budskapet, förklarar Nauclér.

Elisabeth Nauclér

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00