Välbesökt Ålandsseminarium på riksdagen.

06.11.2013 kl. 09:41
Riksdagens Ålandsforum med ordförande riksdagsledamot Elisabeth Nauclér och viceordförande riksdagsledamot Johannes Koskinen stod tillsammans med Ålands landskapsregering och justitieministeriet som arrangörer för ett seminarium om utvecklingen av Ålands självstyrelse. Seminariet hölls på Riksdagen 5.11 2013.

Riksdagens Ålandsforum med ordförande riksdagsledamot Elisabeth Nauclér och viceordförande riksdagsledamot Johannes Koskinen stod tillsammans med Ålands landskapsregering och justitieministeriet som arrangörer för ett seminarium om utvecklingen av Ålands självstyrelse.

Riksdagens talman Eero Heinäluoma önskade deltagarna välkomna och konstaterade att den nuvarande självstyrelselagen  i huvudsak fungerat väl, men att världen förändrats radikalt sedan lagen trädde i kraft,  genomgripande omstrukturering har skett i förvaltningen, lagstiftningstekniken har moderniserats;  det är helt klart att en revidering behövs för att få till stånd ett smidigare system. Ett smidigare system får emellertid inte medföra att det skydd som konstitutionen garanterar försvagas. Intresset för hur den nya självstyrelselagen kommer att se ut är stort både på Åland och i riket. Det är viktigt att beredningsprocessen sker under stor öppenhet och där är detta seminarium är ett viktigt element.

Lantrådet Camilla Gunell  öppnade seminariet med att konstatera att gåvan som ingen ville ha 1921 visade sig vara den bästa gåva Åland någonsin hade kunnat få. Hon talade om de tre viktiga beståndsdelarna, garantierna för språket och kulturen, demilitariseringen och neutraliseringen och självstyrelsen, som ger ålänningarna möjlighet att utforma sitt samhälle och besluta om sin framtid.
Det är fråga om en historisk process som inletts genom de tre kommitteerna som letts av Gunnar Jansson, Roger Jansson och Alec Aalto och som nu fortsätter under ledning av president Tarja Halonen. Ålands önskan är att juridisk granskning skall bytas mot politisk förhandling, kontroll och långsamhet mot ökad flexibilitet, modernisering och demokratisering. Det internationella intresset för Ålandsexemplet gör också Finlandsbilden intressantare. "Utvecklingen av självstyrelsen är som att dansa tango, två parter som i samklang med varandra skall uppträda sida vid sida, detta kräver balans, taktfasthet, känsla, rakryggad hållning och passion".
Lantrådet önskade den blandade kommittén, ledd av president Tarja Halonen, lycka till i sitt viktiga arbete med att finna lösningar där man kan förena de två parlamentens viljor och finna vägar för en hållbar självstyrelse med bärkraft långt in i framtiden.

President Leif Sevon redogjorde för behörighetsfördelningen i tidigare självstyrelselagar, i den nuvarande lagen och i de förslag som de tre arbetsgrupperna givit.  Han synade dessa utgående från fem frågor, utan att ta ställning till för- och nackdelar:  Vems behörighetsområde listas? hur behandla framtida områden för lagstiftning?  Vad innehåller listorna? Hur hanteras skatter och avgifter? och Hur hanteras behörigheten i internationella frågor?

Professor Markku Suksi hade rubriken Enumerationsprincipen v. residualprincipen. Han  redogjorde för skillnaden mellan autonomi och federation och gav exempel på olika modeller för behörighetsfördelning. I en typisk autonomi är behörighetsfördelningen residual för staten, enumererad för substatsenheten; Memel och Hongkong är exempel på detta, Åland är en "lindrigt otypisk autonomi" medan Färöarna och Grönland är otypiska.

Direktör Bjarne Lindström hade rubriken  Beskattningen och självstyrelsens finansiering och redogjorde för den historiska bakgrunden och dagsläget. Han konstaterade till slut att den parlamentariska kommittén som tillsattes 2010 enats om behovet att i grunden revidera självstyrelselagen i linje med den danska ramlagsmodellen, inklusive möjligheten att överta det statliga ansvaret för beskattningen av ålänningarna och deras näringsliv; med andra ord i princip en repris på 1970-talets åländska kommittéarbete och principiella ståndpunkt i beskattningsfrågan.
Han fastslog  att det inte handlar om huruvida Åland är en närande elle tärande del av Finland. Det handlar om den betydligt mer grundläggande frågan om politiskt inflytande och ansvarstagande: Hur långt skall självbestämmandet och det politiska och ekonomiska ansvaret sträcka sig? 

Lagstiftningsrådet Sten Palmgren kommenterade Bjarne Lindströms anförande om det ekonomiska systemet ur ett principiellt och praktiskt perspektiv och han konstaterade bland annat att Lindström uttömmande beskrivit hur man hamnat i denna situation, frågan nu är hur man skall ta sig ur den.

Ålandsministern, justitieminister Anna-Maja Henriksson avslutade seminariet. Hon konstaterade att seminariet ligger rätt i tiden, den rätta tiden för diskussion om dessa frågor är just nu. Det är ingen enkel sak att reformera självstyrelsesystemet och det finns stora förväntningar på den nyss tillsatta kommittén. Möjligheterna till en lyckad lösning är goda, om man på båda sidorna låter bli att för tidigt låsa sig i sina positioner.
En utveckling mot ett smidigare system och större förståelse för självstyrelsens behov är möjlig konstaterade minister Henriksson, men hon ville också understryka att självstyrelsen måste vara starkt förankrad i författningen och systemet bör vara hållbart också under oroliga eller ekonomiskt svåra tider.
Hon avslutade sitt anförande med att önska lycka till i det fortsatta arbetet och hoppades att det i god tid före självstyrelsens 100-års jubileum finns en ny, modern fjärde självstyrelselag.

Inbjudna var politiker, tjänstemän och forskare som arbetar med Ålandsfrågor och seminariet var mycket välbesökt. - Detta visar att det finns ett stort intresse för och behov av information och diskussion om dessa frågor och att Ålandsforums aktiviteter uppskattas, säger ledamot Nauclér. 


Närmare information ger riksdagsledamot Elisabeth Nauclér, tfn 050 512 1984, lantrådet Camilla Gunell tfn 040 827 0718 samt riksdagsassistent Gustav Blomberg, tfn 09 4324047.
 

Elisabeth Nauclér

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15