På miljöministeriet bereder man som bäst frågan om inrättande av naturskyddsområden på vissa statsägda områden som ingår i olika skyddsprogram, bl.a. s.k. Natura-2000 områden. Egentliga Finland har varit först i turen, sedan kommer Saimen och Lappland, och senare andra delar av landet. När beredningen startar för Österbottens del vet vi inte ännu. Miljöministeriet bedyrar att man för alla områdens del kommer att höra de lokala intressegrupperna, bl.a. jägarna, och beakta deras intressen. Jaktmöjligheterna, bl.a. älgdrev och jakt på vitsvanshjort skall fortsättningsvis vara möjligt med tillstånd av Forststyrelsen. Också sjöfågeljakt skall tillåtas i vissa havsvikar och våtmarker.
På pappret låter allt detta bra och problemfritt. Jägarförbundet, som skrivit ett utlåtande till miljöministeriets planer för Egentliga Finlands del, är ändå mycket skeptiska. Jägarna påpekar att myndigheterna vid inrättandet av Natura-2000 områdena framhöll att jaktmöjligheterna på dessa marker som huvudregel skall vara tillåtet. Nu har man ändå med stöd av den förnyade naturvårdslagen gjort en helomvändning som de facto verkar innebära det motsatta, dvs. att jakt enligt huvudregel inte skulle vara tillåtet. Om detta faktiskt är fallet så finns det mycket för miljöminister Ville Niinistö att förklara.
Jakt och viltvård är en viktig del av naturvården. Utan jakt on reglering kan t.ex. våra älgstammar, sälen och skarven föröka sig på ett sätt som ur den övriga naturens och artrikedomens synvinkel är ohållbart. När det gäller sälarna hörde jag just av en bekant yrkesfiskare att han uppskattade att sälarnas antal kanske till och med tiofaldigats under de senaste decennierna. Den här utvecklingen kommer, ifall vi inte tillåter ökad säljakt, att leda till att vi snart inte har något kustfiske överhuvudtaget. Skall vi i fortsättningen endast äta importerad fisk som antingen är odlad i kassar eller vild fisk som i många fall fångas så effektivt i våra världshav att artbestånden är hotade? Vill vi faktiskt att vårt eget ”naturskydd” också bidrar till en sådan utveckling?
Sedan urminnes tider har människan idkat jakt i olika former. I Finland finns det över 300 000 jägare som på ett avgörande sätt bidrar till vår natur- och viltvård. Jag önskade att man på miljöministeriet också skulle inse detta.
Gruppanföranden |
Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00
Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40
Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009
Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00
Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009
År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00
Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009
Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00
Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen
Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17
Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi
Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15
postadress
Svenska riksdagsgruppen
00102 Riksdagen
telefon
09-4321
