Nauclér frågade Katainen och Tuomioja om kurdernas situation

15.11.2013 kl. 13:29
Kurdernas situation i Turkiet känner vi alla till, men situationen i Iran har gått våra ögon och öron förbi, säger Elisabeth Nauclér

De kurdiska minoriteterna i Syrien, Irak, Iran och Turkiet har under en mycket lång tid kämpat mot förtryck och övervåld. Under årens lopp har de kurdiska minoriteterna i de olika staterna mer och mer närmat sig varandra. Men nu verkar det som att vi kan se samma tendens mellan staterna gällande minoritetspolitiken - speciellt Iran och Turkiet den senaste tiden.

- Kurdernas situation i Turkiet känner vi alla till, men situationen i Iran har gått våra ögon och öron förbi, förklarar Nauclér

När Rouhani kom till makten i Iran gav han intryck av att vara liberal och stort hopp ställdes till en förändring av minoritetspolitiken. I själva verket är läget det motsatta. Fler och fler hamnar i fängelse och frågan har fått lite, om ens någon, uppmärksamhet i media.

Att Turkiet och Iran närmar sig varandra betyder att situationen för minoriteterna i båda länderna är sårbarare än tidigare. Av denna anledning frågade riksdagsledamot Nauclér utrikesminister Tuomioja (sdp) och statsminister Katainen (saml) under gårdagens (torsdag 15/11) frågestund om de tog upp mänskliga rättigheter och kurdernas situation med Turkiets premiärminister Erdogan när han besökte Finland för två veckor sedan.     

Katainen svarade att han tog upp kurdernas situation i Turkiet med en nöjd Erdogan och att han fått ett positivt intryck av Turkiets försök till att främja dialogen mellan kurdminoriteten och staten – en dialog som ännu verkar fungera. Dessutom har man givit synnerligen positiva omdömen på EU-nivå.

Tuomioja svarade att man känner till minoriteternas svårigheter i Iran, men han antydde att det är svårt att ta upp det nu när Iran har öppnat upp en reell möjlighet, för första gången på länge, att få en lösning på dess kärnfrågor i P5+1-förhandlingarna med landet. Tuomioja poängterade dock att detta naturligtvis inte lyfter bort frågor från agendan som gäller mänskliga rättigheter, däribland kurdernas och andra minoriteters rättigheter och ställning i Iran. Dessa frågor är hela tiden aktuella i kontakterna mellan EU och Iran, poängterade han.

Elisabeth Nauclér

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00