CAP avtalet för finländska jordbruket.

24.11.2013 kl. 10:00
I torsdags kom Finlands jord- och skogsbruksminister Jari Koskinen och EU:s jordbrukskommissionär Dacian Ciolos överens om vilka regler som gäller för det finländska jordbruket i sju år framåt till 2020. Alla de senaste avtalen har inneburit att stödsumman till jordbruket har sjunkit och detta avtal är inget undantag.

Vi bönder är missnöjda över att stödet sjunker speciellt för den enmagade sektorn, det vill säga svin, köttfågel och ägg samt för växthussektorn. Ministern är nöjd för han uppnått Finska regeringens förhandlingsmål och kan ge relativt klara spelregler för vad som ska gälla de närmaste åren. Centerpartistiska politiker kritiserar givetvis förhandlingsresultatet och hävdar att regeringen varit oambitiös och ställt målen för lågt. Centern vill inte alls minnas att de nedskärningar vi nu kämpar med är en följd av vår förra jord- och skogsbruksminister Sirkka-Liisa Anttilas avtal.

Avtalet innebär få förändringar för växtodlingen, tillfredsställande resultat för mjölk och nötsektorn, stora utmaningar för svin, köttfågel och ägg samt ett bättre slutresultat än befarat för växthusen. Enkelt uttryckt så minskar Finlands rätt att stöda växthussektorn i södra Finland med en femtedel fram till 2020 och det är realistiskt att räkna med samma här i våra trakter eftersom det är svårt att påvisa stora skillnader i produktionskostnad mellan regionerna när det gäller odling under glas.

Avträdelsestöd vid generationsväxlingar får fortsätta till åtminstone 2018. Avträdelsestödet har kritiserats av EU-kommissionen i flera år, så det måste ses som en seger att det får fortsätta. Finland utverkade också rätt att höja startstöden för unga jordbrukare, stöda grundförbättringar av produktionsbyggnader samt olika typer av anskaffningar som jordbrukare gör gemensamt.

Nytt i detta avtal är att EU-parlamentet har haft en betydande roll i arbetet och skapat en ny juridisk bas för vår jordbrukspolitik, den så kallade Finlandsparagrafen. Det här visar hur viktigt det är att vi har människor som förstår sig på jordbruk och landsbygd på alla beslutsfattande nivåer. Arbetet tar inte slut här eftersom sju år är en lång tid i jordbrukspolitiken men en kort tid på ett jordbruk eller i ett växthusföretag. Redan under de kommande åren måste det börja bäddas för nästa period.

Trots EU:s jordbrukspolitik avgörs finländska jordbrukets framtid av konsumenten. Så länge finländarna vill äta inhemsk mat så kommer den att produceras. När stöden minskar så blir varje euro som kan fås ut från marknaden allt viktigare.

Mats Nylund

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00