CAP avtalet för finländska jordbruket.

24.11.2013 kl. 10:00
I torsdags kom Finlands jord- och skogsbruksminister Jari Koskinen och EU:s jordbrukskommissionär Dacian Ciolos överens om vilka regler som gäller för det finländska jordbruket i sju år framåt till 2020. Alla de senaste avtalen har inneburit att stödsumman till jordbruket har sjunkit och detta avtal är inget undantag.

Vi bönder är missnöjda över att stödet sjunker speciellt för den enmagade sektorn, det vill säga svin, köttfågel och ägg samt för växthussektorn. Ministern är nöjd för han uppnått Finska regeringens förhandlingsmål och kan ge relativt klara spelregler för vad som ska gälla de närmaste åren. Centerpartistiska politiker kritiserar givetvis förhandlingsresultatet och hävdar att regeringen varit oambitiös och ställt målen för lågt. Centern vill inte alls minnas att de nedskärningar vi nu kämpar med är en följd av vår förra jord- och skogsbruksminister Sirkka-Liisa Anttilas avtal.

Avtalet innebär få förändringar för växtodlingen, tillfredsställande resultat för mjölk och nötsektorn, stora utmaningar för svin, köttfågel och ägg samt ett bättre slutresultat än befarat för växthusen. Enkelt uttryckt så minskar Finlands rätt att stöda växthussektorn i södra Finland med en femtedel fram till 2020 och det är realistiskt att räkna med samma här i våra trakter eftersom det är svårt att påvisa stora skillnader i produktionskostnad mellan regionerna när det gäller odling under glas.

Avträdelsestöd vid generationsväxlingar får fortsätta till åtminstone 2018. Avträdelsestödet har kritiserats av EU-kommissionen i flera år, så det måste ses som en seger att det får fortsätta. Finland utverkade också rätt att höja startstöden för unga jordbrukare, stöda grundförbättringar av produktionsbyggnader samt olika typer av anskaffningar som jordbrukare gör gemensamt.

Nytt i detta avtal är att EU-parlamentet har haft en betydande roll i arbetet och skapat en ny juridisk bas för vår jordbrukspolitik, den så kallade Finlandsparagrafen. Det här visar hur viktigt det är att vi har människor som förstår sig på jordbruk och landsbygd på alla beslutsfattande nivåer. Arbetet tar inte slut här eftersom sju år är en lång tid i jordbrukspolitiken men en kort tid på ett jordbruk eller i ett växthusföretag. Redan under de kommande åren måste det börja bäddas för nästa period.

Trots EU:s jordbrukspolitik avgörs finländska jordbrukets framtid av konsumenten. Så länge finländarna vill äta inhemsk mat så kommer den att produceras. När stöden minskar så blir varje euro som kan fås ut från marknaden allt viktigare.

Mats Nylund

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30