Linjerna i strukturpaketet är de rätta.

03.12.2013 kl. 07:55
Svenska riksdagsgruppens ordförande Mikaela Nylander påpekar att då strukturreformerna genomförs är det viktigt att se till att de svagaste grupperna i samhället inte kommer i kläm.

För den som är politiskt ärlig finns egentligen inget alternativ till inriktningen på regeringens strukturpaket, säger svenska riksdagsgruppens ordförande Mikaela Nylander.
- Vår grupp har redan en längre tid efterlyst bestämda åtgärder för att minska hållbarhetsunderskottet i Finlands ekonomi. Nu har regeringen sytt ihop ett kraftfullt strukturpaket som ska kunna bryta den negativa trenden. Det sker inte en dag för tidigt.

Nylander understryker att ökad låntagning i dagens läge inte är ansvarsfull politik, särskilt som också Finland med sin växande statsskuld riskerar hamna under EU:s förstoringsglas.
- Åtgärderna kommer att kräva uppoffringar av oss alla. Då strukturreformerna genomförs är det ändå viktigt att se till att de svagaste grupperna i samhället inte hamnar i kläm.
Hon välkomnar regeringens program om att minska anstaltsvården och i stället satsa på en kvalitativ öppen vård.
- Genom att reformera vården kan vi på sikt kännbart få ned kostnaderna. Finland ligger klart efter Sverige i nedtrappningen av anstaltsvården. Vår grupp såg det som ytterst viktigt att normerna för serviceboende luckras upp. Varje kvadratmeter ska inte vara normstyrd, utan kommunerna ska ges större ansvar att söka egna skräddarsydda lösningar, säger Nylander.

En del av kommunmiljarden ska sparas in genom att något lätta på behörighetskraven för anställda inom vårdsektorn och bildningen. Mikaela Nylander tycker att vi kan göra det.
- Det är viktigt att kommunen ges större flexibilitet att ordna servicen så att lokala förhållanden beaktas.
Som medlem i riksdagens kulturutskott har Nylander varit skeptisk till att höja läropliktsåldern från 16 till 17 år. Hon frågar sig om det i dagens ekonomiskt svåra tider är klokt med generell höjning, som innebär nya kostnader i form av gratis läromedel och skoltransporter för hela åldersklassen.
- Vi hade önskat riktade åtgärder för ungdomarna i riskzonen. Den kompromiss som regeringen enades om, att man ännu utreder saken, är bra.
Strukturpaketet betyder också förändringar i gymnasienätet. Den frågan ska utredas omsorgsfullt på svenskt håll, betonar Nylander. Hon påminner om skrivningen i regeringsprogrammet om att den regionala tillgängligheten ska tryggas.

Mikaela Nylander, gruppordförande

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00