Statsministerns meddelande om strukturpaketet.

11.12.2013 kl. 15:10
Gruppanförande av Mikaela Nylander i samband med statsministerns meddelande om strukturpaketet 11.12.2013

Ärade talman,
Strukturpaketet som regeringen enades om under den sista veckan i november är en helt nödvändig milstolpe, om vi vill få den finländska samhällsekonomin på fötter igen.
Ändå är det skäl att direkt ärligt konstatera att strukturprogrammet bara är en mellanetapp för att få den ekonomiska utvecklingen i en bättre bana. Många svåra beslut återstår att fatta i samband med att regeringen nästa gång i mars slår fast budgetramarna. Då krävs både is i magen och handlingskraft, så att de långsiktiga mål som finns inskrivna i det nu presenterade strukturprogrammet följs upp.
I politiken har skett något som man kunde kalla ett paradigmskifte. Tidigare - också så sent som under den ekonomiska störtdykningen 2008 - kunde staten och kommunerna genom ökad låntagning skydda välfärdsstrukturerna. Det går inte mer. Att stimulera statsekonomin och finansiera välfärdstjänsterna med ökad låntagning är i dagens läge inte ansvarsfull politik.
Den finländska ekonomins svaga tillväxt gör att vi redan nästa år riskerar att hamna på fel sida om den kritiska 60 procentsgränsen när det gäller skuldsättningsgraden inom eurovalutaunionen. Då har vi definitivt hamnat i fel sällskap. Då sänks vår kreditvärdighet, vilket står vårt land dyrt.

Ärade talman,
Det är ändå ingen lätt uppgift att föra en god strukturpolitik. För att inte kväva en ekonomi som återhämtar sig behövs en balanserad finanspolitik som öppnar upp för nya arbetsplatser.
Med detta slutresultat, som kom till efter tuffa förhandlingar, kunde alla sex regeringspartier vara nöjda. I offentligheten efteråt såg det rent av ut som om man tävlade om vems förtjänst strukturpaketet var. Svenska riksdagsgruppen finner det onödigt att i detta sammanhang skryta om sina insatser när det gäller resultatet, men jag vill ändå påminna om att vår grupp redan under regeringsförhandlingarna på försommaren 2011 efterlyste kraftfulla åtgärder för att minska på hållbarhetsunderskottet och bryta skuldspiralen. Den ärliga bedömaren såg redan då vart landet var på väg. Det strukturpolitiska programmet kommer inte en dag för tidigt.

Det nu presenterade programmet har många punkter som det är lätt att enas om, typ förlängning av läkarreceptens giltighetstid eller övergång till papperslös administration där det är möjligt.
De stora inbesparingarna på sikt sker ändå genom ingrepp i strukturerna inom vården och utbildningen, som är de överlägset största bitarna inom den offentliga sektorn.
Vi tror att färre anstaltsplatser och bättre öppen vård inom äldreomsorgen är ett steg i rätt riktning. Jämfört med grannlandet Sverige är vår äldreomsorg fortfarande mer anstaltsinriktad.
Här vill jag dock understryka att de åldringar som har en bäddplats inom anstaltsvården inte ska vara rädda att de förlorar sina platser. Vi talar inte om nedskärningar nu, utan om en strukturförändring för att möta de växande behoven i framtiden.
Det är skäl att påpeka att i regeringens strukturbeslut finns inskrivet att en person även i framtid ska kunna ges vård på institution om det finns medicinska skäl för detta, eller om det annars är motiverat för att en äldre person ska ha ett värdigt liv.
En viktig detalj i detta sammanhang är normeringen av äldreboende. Regeringen vill nu göra slag i saken och luckra upp de överdrivet precisa normerna för varje kvadratmeter när man bygger servicehem. Detta har kommunerna och upprätthållarna av serviceboende efterlyst och åtgärden har klara ekonomiskt positiva konsekvenser.

Ärade talman,
Bildningen står inför stora förändringar. Färre, starkare utbildningsanordnare får inte betyda försämrad tillgänglighet. När det gäller gymnasiernas placering är det viktigt med regionalt rättvisa lösningar. Större strukturer ska frigöra resurser för innehållet, det vill säga undervisningen.
Också i fråga om den höjda läropliktsåldern är innehåll viktigare än plikt. Läropliktsbeslutet riskerar medföra kostnader på ett sätt som vi inte har avsett. Generella åtgärder som omfattar hela åldersklassen, också de elever som det går bra för, riskerar urvattna de stödåtgärder som borde nå ungdomarna i riskzonen. Gratis skolböcker hjälper föga, om motivationen att ens ta sig till skolan saknas.

Ärade talman,
Det finns skäl att understryka att alla större reformer bör föregås av språklig konsekvensbedömning. Detta gäller alla samhällssektorer.
Genom strukturpaketet vill regeringen framför allt skapa större spelrum för egna och ändamålsenliga lösningar i kommunerna. Den vägen går det att få ihop kommunmiljarden. Genom att luckra upp normer erbjuds kommunerna större frihet och ansvar att organisera sitt serviceuppdrag.
Alltför stränga normer och behörighetskrav utgör enbart en börda, inte ett skydd eller en garanti för god service. Men, det är klart att det handlar om en skör balans där det grundläggande är att finländarnas rätt till god service oberoende av boningsort tryggas.

Väsentligt är att inte glömma bort att strukturpaketet även innehåller ett nytt styrinstrument för kommunerna. För att hålla sin ekonomi i balans får kommunen ett system som liknar statens ramförfarande. Styrsystemet skapar större förutsägbarhet i den kommunala ekonomin och reglerar förhållandet mellan stat och kommun bättre än tidigare.

Ärade talman,
När det gäller reformen av pensionssystemet kunde regeringens strukturpaket ha innehållit konkretare skrivningar. Nu nöjer man sig med att konstatera att arbetsmarknadsorganisationerna förhandlar om en lösning till pensionsreform före hösten 2014. Det är givet att organisationerna har ett stort ansvar för pensionsreformen, men regering och riksdag ska inte nöja sig med den passiva tittarens roll. Besluten som förlänger arbetskarriärerna får inte mera uppskjutas.
Innehållet i arbetslivet ska även sättas i fokus. Möjligheterna för äldre, men också småbarnsföräldrar, att flexibelt arbeta deltid ska förbättras. Dessvärre präglas vårt samhälle av en ”on-off arbetsmarknad” där man antingen jobbar hundra procent eller så inte alls. Det motsvarar inte dagens behov.
                  
                   Med hjälp av regeringens strukturpolitiska program reformeras ramarna i vår ekonomi, och söks en hållbar grund för ny tillväxt. Det är ändå väsentligt att påpeka att reformerna måste samordnas med annan ekonomisk politik. Till exempel är skatteförändringarna som genomförs 2014 ägnade att sporra till investeringar, som ska ge nya arbetstillfällen. Strukturreformen och budgetarbetet är en helhet. Nu behövs ett långsiktigt arbete som sträcker sig över flera regeringsperioder.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00